Varför behöver världen mer stål?
Järn och stål är samhällets mest återvunna och recirkulerade konstruktionsmaterial och kan återvinnas och användas om och om igen. Ändå behöver världen ännu mer järnmalm. Har du tänkt på hur mycket stål du använder i vardagen?
– Jag skulle inte klara mig utan stål. Det räcker att gräva i byxfickan. Nyckelknippan innehåller stål med nycklar till bilar, skoter och min värld av stål. Metaller tog oss från stenåldern, säger Magnus Arnkvist, enhetschef vid LKAB.
Världsproduktionen av stål var 2016 1,6 miljarder ton. Till stålproduktionen användes 400 miljoner ton skrot och 2,1 miljarder ton järnmalm.
– Av den mängden levererade LKAB 27 miljoner ton järnmalmsprodukter, eller drygt en procent, säger Mathias Jarlbring, vid LKAB:s marknadsavdelning.
Kretslopp
Stål ingår i ett kretslopp där så gott som allt kan återvinnas. Järn och stål som har producerats under historien kan återvinnas. Gamla bilar, industrianläggningar, järnvägsmateriel, en rostig kniv eller delar från en uttjänt tvättmaskin smälts ned, raffineras och blir till nytt stål och nya produkter. Omkring en tredjedel av världens stålproduktion bygger på återvinning och skrotbaserade processer.
Stål har lång livstid. En bro kan till exempel användas i över 100 år innan den rivs. Eiffeltornet är lika gammalt som LKAB och står stadigt än. Ibland tar det tid innan gammalt stål blir skrot och kan återvinnas.
– Vi har talat om stål i skolan. Det går inte att tänka sig ett samhälle utan stål. Idag kommer jag direkt från skidspåret. Till och med delar i skidbindningarna består av stål, säger Birgitta Axelsson, lärare, Gällivare.
”Till och med skidbindningarna har delar av stål”, säger Birgitta Axelsson, lärare.
Slitstyrka
För att stål är slitstarkt och för att människornas efterfrågan på stål hela tiden ökar är tillgången på skrot mindre än människans behov av stål. Därför behövs nytt stål.
– Återvinning av skrot räcker inte till. Jordens befolkning ökar ju hela tiden, säger Håkan Karlsson, väktare vid LKAB.
Stål är ett av de material som påverkar samhällets resursanvändning allra mest eftersom det finns i vardagen och används av alla människor.
I Sverige måste vi bygga nya bostäder, bygga skolor och lokaler för vård och omsorg. När fler människor flyttar hit behöver de vardagliga saker som kniv och gaffel, köksredskap eller möbler. Vi behöver förnya vårt järnvägsnät, bygga ut kommunikationerna och fler måste få del av välfärden. Till allt detta behövs mer stål.
– Jordens befolkning växer. Därför behövs mer stål, säger Håkan Karlsson, väktare, LKAB.
Transporter
– Tänk på alla transporter. Allt livsmedel vi äter transporteras på bilar eller järnvägar av stål, säger Magnus Arnkvist.
I världen ropar människor efter samma saker – livsmedel, trygga bostäder, skolor, kommunikationer och fredlig återuppbyggnad med en rimlig levnadsstandard efter sönderslitande krig och konflikter. Behoven är enorma. Därför ökar efterfrågan på stål. Dagens växande behov kräver ökad stålproduktion. Därför behövs gruvor där vi kan bryta ny järnmalm.
Energisnålt
Pellets från LKAB är tillverkade av magnetitmalm och är marknadens energieffektivaste järnråvara för att producera stål. LKAB:s pellets av magnetit kräver mindre energi och genererar mindre koldioxid jämfört med konkurrerande järnmalm. Jordens resurser är ändliga. Därför är det viktigt att hushålla med råvaror och utnyttja dem så effektivt som möjligt. Den energisnålaste järnråvaran med minst klimatpåverkan kommer från LKAB.
15 malmtåg om dagen avgår med pellets och fines till LKAB:s hamnar. Slutkund är du.
– Stål är billigt och slitstarkt och det är inte giftigt, säger Birgitta Axelsson.
Varje svensk använder i genomsnitt 344 kilo stål per år när all stålanvändning i landet slås ut per invånare. Genomsnittet för världsbefolkningen är 205 kg. Lägst stålanvändning har Indien med 55 kg per invånare medan världens högsta stålkonsumtion finns i Sydkorea med mer än ett ton per invånare och år.
