Superhjältar sökes, utmaningar finnes

18 oktober 2022

Norra Sverige har tagit ledning i omställningen mot en koldioxidfri och eldriven framtid. Nu råder här något som oftast liknas vid en Klondykeyra och grön guldfeber. Men det saknas inte utmaningar och drakar på vägen framåt. För att lyckas krävs det att alla hjälps åt, dammar av superhjältekostymen och tror på att en annan morgondag inte bara är nödvändig utan också möjlig.

Illustration av människor i olika yrkesroller

Kompetensfrågan

För att klara av att driva den största industriomställningen i mannaminne krävs mycket, hög och bred kompetens. Allt från ledande specialister inom digital teknik och kemi och skickliga yrkesarbetare till byggnadsingenjörer och elektriker. Ska samhällena runtomkring växa i takt med industriexpansionen krävs förskollärare, bygglovshandläggare, kockar, busschaufförer och flera hundra övriga yrken.

Akut behov av samhällsutveckling

För att hålla takten med ökande behov från en växande befolkning behövs 10 000-tals nya bostäder. Och det är bara början. För att locka Hanna från Arlöv, Heinz från Dortmund och Ana från Minas Gerais är välbetalda jobb som räddar världen, frisk luft och storslagen natur en bra början. Men långt ifrån nog. Den stora gruppen nya norrlänningar kommer att vara 20 till 40 år, den typiska ålder när människor väljer att flytta med eller utan småbarn i boet, i många fall välutbildade och med möjlighet att välja och vraka på en ofta internationell arbetsmarknad. Då krävs service, fritidsmöjligheter, utbud av allt från restauranger och kultur kombinerat med samhällsservice i toppklass. Plus möjligheter att ta sig till, från och runt i regionen snabbt och smidigt.

Långdragna och oförutsägbara processer

När 16 spretiga lagar smiddes samman till miljöbalken för drygt 20 år sedan var det i en anda av bevarande och omsorg med det lokala och nära. Klimathotet fanns på agendan, men hade inte nått kod röd. Sedan tillkomsten har både lagens innehåll och tillämpning kritiserats av bland annat näringslivet som oförutsägbar, trög och gränslös. Av vännerna har den försvarats som ett värn mot resursslöseri och kortsiktig exploatering. Med dagens klimathot har konflikten mellan behovet av att göra mycket väldigt snabbt och omsorgen om det nära med tusenårsperspektiv hamnat i konflikt. En riksdagsmajoritet talar sig varm för vikten av att bana väg för industrins klimatomställning, ord som de skarpaste kritikerna av lagen avfärdar som ”fluff” utan substans.

Elfrågan

Omställningen till en koldioxidfri framtid innebär en gigantisk elektrifiering av allt från bilar och flygplan till industriell tillverkning. När järn- och stålindustrin byter kol och koks mot vätgas blir de positiva förändringarna för klimatet enorma. Samtidigt växer behovet av koldioxidfri el. Bara LKAB:s behov vid full produktion av koldioxidfri järnsvamp kommer att kräva motsvarande närmare halva Sveriges nuvarande elanvändning. För att klara omställningen krävs en kraftig utbyggnad av vindkraften. En energikälla som på dryga tio år har växt från några hundra vindsnurror till 4 000 som levererar 20% av elen vi använder till låg produktionskostnad.

Men kommunalt motstånd och långdragna processer har dämpat utbyggnadstakten. I Danmark, vars landyta utgör en tiondel av Sveriges, finns drygt 6 000 vindkraftverk. Sverige har omkring 4 000. Även med en fyrdubbling av elproduktionen från vind skulle Sverige ha färre vindkraftverk per yta och per invånare än vad grannarna i Danmark och Tyskland har idag. Vindkraft har mindre varaktig miljöpåverkan än exempelvis utbyggnad av vattenkraft.

Ett vindkraftverk med en livslängd på 20–25 år går att ta ner och återanvända utan att lämna mycket mer spår efter sig än ett antal hål i marken.