Stort engagemang för vägen framåt efter dödsolyckan
Efter fallolyckan i juli har det arbetats hårt med att ta hand om de inblandade, åtgärda säkerhetsbrister – och att lyfta blicken för att förbättra säkerheten ännu mer.– Det som hände är fruktansvärt, och det får inte ha skett utan att saker förändras, säger förädlingschef Carina Persson.
Fallolyckan den 27 juli när Julia Markström avled skakade om hela LKAB. Eftersom Svappavaara är en verksamhetsort där alla jobbar nära varandra drabbade händelsen med en extra tyngd. Men den närheten har också varit en styrka i det krävande arbetet att hitta tillbaka till en arbetsvardag, och att fokusera på att något liknande inte ska få hända igen.– Det har varit ett sådant otroligt engagemang från alla här i Svappavaara. I en sådan här situation måste man ha hjälp från alla håll, och det har vi fått. Folk kom in från sina semestrar, gick ut på övertid, verkligen ställde upp, säger Carina Persson.
LKAB startade direkt en egen utredning av olyckan, samtidigt som polisen och Arbetsmiljöverket startade sina. Det fanns dock slutsatser att dra direkt för verksamheten.– Polisen beslagtog gallerdurken som var inblandad, så den kunde vi inte undersöka närmare själva. Men vi kunde ju se hur det såg ut på platsen och utifrån erfarenhet och kompetens som finns hos våra medarbetare kunde vi avgöra vad vi skulle börja titta på, det handlade i grunden om rostangrepp. Sen exakt varför den här gallerdurken kunde bli så illa angripen, det har den större utredningen fokuserat på. Men vi behövde ju starta direkt med åtgärder för att garantera säkerheten, säger Carina Persson.
Stora resurser har lagts på omhändertagandet av dem som var direkt inblandade i händelsen, kollegor och andra berörda. Parallellt med det startades en genomgång av alla gångvägar med rengöring och kontroll av skicket. En tidigare rapport om rostbesiktning gicks igenom på nytt med ny riskbedömning och åtgärdsplanering.– Det tog 14 dagar innan vi hade gått igenom alla punkter som behövdes för att vi skulle kunna starta verket igen. Det beslutet var helt och hållet mitt, det fanns ingen press på mig att snabba på det. Först när läget för mina medarbetare och statusen på anläggningarna var okej rullade vi igen, säger Carina Persson.Alla gångvägar i anläggningarna besiktades och brister åtgärdades innan produktionen återupptogs.
De externa kontrollanter som gick igenom anläggningarna fann brister på vissa områden, men inga som var lika allvarliga som på olycksplatsen. De allvarligaste bristerna åtgärdades direkt, på andra ställen har man spärrat av i väntan på ombyggnationer eller att onödiga gångvägar och plattformar helt enkelt tas bort. Det satsas nu också på att öka medvetenheten i hela organisationen om säkerhetsbrister generellt, inte bara vad gäller gångvägar.
– Det kom in så många bra spontana idéer i det första skedet att vi beslutade att sitta ner tillsammans mer strukturerat och ta tillvara på dem, säger Niclas Svanelöv som är gruvchef i Svappavaara.Nu har man haft ett första större möte om anläggningssäkerheten och startat en bredare problemkartläggning.– Vi tittar på rotorsaker och på helheten, inget lämnas åt slumpen. Det handlar om allt från arbetssätt och resurser till hur verktyget för rapportering fungerar. Risken är alltid att man blir hemmablind och missar saker som förändras över tid. Vi kommer bland mycket annat att fokusera mer på att gå säkerhetsrundor hos varandra, säger Niclas Svanelöv.– Vi behöver ju allas blickar och allas engagemang för att hålla en hög säkerhetsnivå. Och den här händelsen har väckt en riskmedvetenhet hos alla, det märks, säger Carina Persson.
