Slussens pålar borras med Wassarahammaren
Totalrenoveringen av den drygt 80 år gamla Slussen i centrala Stockholm ska pågå fram till 2025. I det arbetet spelar även LKAB Wassara en viktig roll med den vattendrivna borrhammaren.
Trafikplatsen Slussen i Stockholm totalrenoveras för att minimera risken för översvämningar och för att säkra vattentillgången från Mälaren. Delar av den 40 000 kvadratmeter stora broytan bedömdes dessutom vara i dåligt skick med sättningar och söndervittrad betong. Vid den nya trafikplatsen planeras bland annat ett parkområde, nytt torg med gång- och cykelbroar samt en helt ny och effektivare bussterminal. Förutom stora temporära omdragningar av cykel-, gång- och bilvägar måste även damm- och ljudnivåerna hållas nere. Ett stort antal bullermätare har lagts upp, fastigheter har fått nytt isolerat glas och på många av fastigheterna placeras även mätare som genom laser visar eventuella rörelser. Att genomföra ett stort ombyggnadsprojekt med hundratusentals människor passerande dagligen kräver särskilda åtgärder.
– Det är här Wassarahammaren kommer in i bilden. Hade man borrat ned pålarna som håller uppe allt fundament med tryckluft så hade det funnits en klar risk för sättningar med eventuella sprickor i fastigheter omkring som följd, säger Lars Gellerhed, försäljningsansvarig för LKAB Wassara i Skandinavien och fortsätter: – När luften går ner i hammaren och expanderar rycker det med sig material från hålet. Med vattendriven hammare får man mer precision och mindre material rycks med i processen. Det är en skonsam borrning för både människa och miljö. Skanska ansvarar för att runt 1 700 pålar drivas ner under vattenytan och in i urberget. Det innebär cirka 70 000 meter rör. LKAB Wassara levererar pumpar, adaptrar, backventiler, borrör och borrhammare till projektet. – Vi har hittills skickat tolv stycken hammare och det blir sakta men säkert fler. Själva borrningen utförs av underentreprenörer till Skanska. En del av de tidigare pålarna som monterades ner under vatten när Slussen byggdes på 1930-talet var av trä och därför inte förankrade i berget. – De ligger och flyter i bottensedimentet idag. De nya pålarna ska ner i urberget på ett djup om 70 meter. Borrningen beräknas ta fem år och beskrivs som en stor utmaning med varierande hårdhet i berg och svårigheter om hammaren eller övriga komponenter skulle gå sönder på stora djup.
– Men lyckas vi bra så är det superkul. Det är ett högprofilerat projekt och samtidigt bland det svåraste och största projekten vi har, säger Lars Gellerhed.