Leveäniemi levererar
Dagbrottet i Leveäniemi är nu inne på sitt andra produktionsår. Från i år ska produktionen ökas till 5,3 miljoner ton lossbruten malm. Det ger 3,5 miljoner ton krossat och anrikat rågods till pelletsverken.
Kunder till malmen är förädlingen i både Malmberget, Svappavaara och Kiruna. För Malmberget spelar rågodset från Leveäniemi en avgörande roll för att öka produktionen med 2,5 miljoner ton pellets per år. Även för pelletsverken i Svappavaara och Kiruna spelar malmen från Leveäniemi en viktig roll.– Leveäniemi är malmleverantör i full skala inom LKAB sedan i höstas. Rågods är en nyckelfråga inom LKAB, säger Patrik Kansa, chef för gruvproduktionen i Svappavaara.
Rågodsförsörjningen inom LKAB är ett komplext system
I Svappavaara finns tre gruvor, förutom Leveäniemi även Gruvberget och Mertainen. Den senare har lagts i malpåse tills vidare. Vid Gruvberget upphör malmbrytningen sent i höst då man nått den lägsta nivån i nuvarande utformning av dagbrottet. Därför hänger väldigt mycket på dagbrottet i Leveäniemi, särskilt som LKAB:s gruva i Malmberget renoverar ståltornen till skiparna i uppfordringen i år och nästa år. Där finns ett dubbelt behov, både att ersätta bortfallet i gruvan och att ge möjlighet till produktionsökning i pelletsverken.Leveäniemi är gruvan som låg i törnrosasömn under vatten och is i 30 år. Den stängdes 1983. I samband med LKAB:s planerade produktionsökning tömdes det gamla dagbrottet på vatten med början hösten 2012. Tömningen tog två år. Sedan följde ett år av provbrytning, planering och uppbyggnad av produktionssystemet med truckar, maskiner och kross- och sovringsverk.– LKAB har investerat drygt två miljarder kronor i anläggningen. Nu arbetar omkring två hundra personer kring dagbrottet och i år ska gruvan upp i full planerad produktion, säger Monica Quinteiro, LKAB, platschef i Svappavaara.
Uppför rampen från gruvan kryper en jämn ström av jättetruckar med 15 kilometer i timmen. På avstånd ser de ut som små myror längs bergpallarna. På nära håll är de fullkomliga giganter med en större totalvikt än sju långtradare tillsammans. Avståndet från malmen upp till krossfickan är cirka fyra kilometer. Stigningen är 120 meter. I denna jättarnas kamp med berget går motorerna förhållandevis lugnt och tyst.– Det är intressant att köra dessa jättetruckar. Vi kör inte bara en stäcka, vi har några olika uppgifter att växla mellan. Jag trivs bra med jobbet, säger Ramesh Abrahamsson, truckförare.– Med nuvarande produktionstakt räcker malmen i 15-20 år. Utrustningen är dimensionerad för 12 miljoner ton per år, så det finns en vid kostym att växa i. Samtidigt arbetar vi med att ta bort gråberg och vidga dagbrottet så att vi kan komma åt mer malm, säger Patrik Kansa.
Järnhalten i Leveäniemi är god
Den varierar från 20 procent på upp till 66 procent i vissa partier, enligt Patrik:– När vi krossat och sovrat malmen levererar vi en järnhalt på 58 procent. Den anrikas ytterligare genom malning och magnetseparering i våra olika anrikningsverk innan vår malm blir pellets i både Malmberget, Svappavaara och Kiruna.
Sedan förra året avgår ett malmtåg om dagen från Svappavaara till Malmberget, som tar mer än två tredjedelar av Leveäniemis produktion. Närmare en tredjedel går till anrikning och pelletsproduktion i Svappavaara, medan en mindre del går till Kiruna.– Malmproduktion består till stor del av mixning mellan olika sorter och kvaliteter. Det börjar nere i dagbrottet. Vi mixar malmen redan vid lastningen för att få upp en genomsnittlig malmhalt på 44 procent. Målet är att få en så jämn kvalitet som möjligt på rågodset, säger Patrik Kansa.
Problem har övervunnits
Under det första året har en del startsvårigheter bemästrats. I gruvan pågår fortfarande rensning av gammalt gråberg och friläggning av malmkroppen. Vid krossningsanläggningen har man drabbats av igensättningar i flödet eftersom malmen innehåller en stor andel finkornigt material. Vid utlastningen till sovringsverket har frysningar uppstått, som hindrat produktionen.– Förhoppningsvis har vi löst en del av problemen. Vi har satt in värme på strategiska ställen och gjort en del justeringar. Men fler ombyggnader behövs för ett jämnare flöde. Just nu producerar vi enligt plan igen i den gamla gruvan, säger Patrik Kansa.
Största kund till Leveäniemi är förädlingsverken i Malmberget, där Anders Henriksson är chef.– Jag är nöjd så länge som vi kan nyttja rågods från Svappavaara i planerad omfattning utan att överskrida kvalitetsgränsen för vanadin i pellets. Ju jämnare vanadinnivå rågodset håller desto mer kan vi blanda in från Leveäniemi utan att få avvikelser i kvaliteten. Jämnheten i vanadininnehållet är också viktig eftersom vi inte har möjlighet att parera snabba svängningar i produktionen, säger Anders Henriksson.
Fler bilder finns längst ner på sidan.
Leveäniemifakta
Gruvtyp: DagbrottLängd: 1 300 mBredd: 800 mDjup: 120 mMetod: PallbrytningPallhöjd: 15 mMineralreserv: 113 miljoner ton bevisad + sannolikBrytningstid: 20 årJärnhalt: 44 procent genomsnittHuvudmalm: MagnetitLänspumpning 2 årVattenmängd: 32 miljonerkubikmeterVattenvolym: 50 st Globen arena, motsvVattendjup: 110 mSysselsatta: c:a 200 personerVarav LKAB: 40 anställdaProduktion: 2-skiftKrossverk: 12 miljoner ton/årSovringsverk: 12 miljoner ton/årRågods: 3,8 miljoner ton järnhalt 58 procentTruckverkstad: 3 serviceplatser för stortruckarTruckar: 9 st lastas 212 tonBorriggar: 4 stHjullastare: 2 st 17 kubikmeter/skopaGrävmaskiner: 2 st, 34/36 kubikmeter/skopaInvestering: > 2 miljarder krI drift: 1964-1983,2015-2035
Truckfakta
Lastförmåga: 250 tonTotalvikt: 400 tonHöjd: 6,5 meterHjuldiameter: 3,7 meterTankvolym: 5 900 literRäckvidd: 24 timBränsleförbr.: 220 liter/timmeBränsle: C:a 100 liter/milKörsträcka: 24 km per timmeAvstånd: 4 km malm/krossfickaStigning: 6 procentMaxfart: 50 km/timMarschfart: 15 km/tim/ full last uppför ramp
