Kan svampar användas för ekologisk rening av föroreningar i gruvan?

6 maj 2020
Tre personer tittar på en gruvvägg
Under december genomfördes provtagningar i Kirunagruvan tillsammans med Naturhistoriska riksmuséet. Här tillsammans med gruvplanerare Åke Öhrn som agerade guide.

För första gången har provtagningar genomförts för att kartlägga biologin i LKAB:s gruvor. Man kan konstatera att det sjuder av liv även djupt nere i gruvan.

– Vi har hittat så mycket mer än vi kunde hoppats på, berättar Petter Madsen, utvecklingsingenjör i Kiruna. – Det finns en enorm diversitet av organismer även på stora djup, bara under det här första försöket har vi hittat mossor, bakterier, maskar – och en typ av spindel som tidigare bara har identifierats på en annan plats i Sverige. Det är otroligt spännande.

Framför allt är det dock svampar man kartlägger. Grundtanken är att det finns svamparter under jord som bryter ner föroreningar, till exempel spillolja och diesel, och som skulle kunna användas för ekologisk rening av vattnet under jord. – Kan vi använda svampar som redan finns i gruvan för att rena spill så är det både miljövänligt och ekonomiskt väldigt gynnsamt säger Petter Madsen.

Projektet sker i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet och MineTec, och i december i fjol gjordes de första provtagningarna, på fem olika nivåer i Kirunagruvan.– Det började egentligen med att Naturhistoriska riksmuseet tog prover i Stockholms tunnelbana, där de tittade på svamp som lever i förorenade miljöer. Det här ledde så småningom till att frågan dök upp om de ville komma och ta prover i Kirunagruvan, i och med att det är liknande miljöer, säger Petter Madsen.Förutom att titta på framtida möjligheter för ekologisk rening så handlar frågeställningarna bland annat om vilken typ av organismer som lever på stora djup, hur och vad de lever av och vart de kommer ifrån – uppstår de där nere eller följer de med gruvarbetare ner?

Nästa steg är detaljerade analyser av det man hittat hittills för att ta reda på i vilka miljöer svampen växer, i vilken mån det går att kontrollera och hur effektiva de faktiskt är på att bryta ner föroreningar.– Vi försöker se vart de här svamparna växer och varför. Har det med temperatur att göra? Ljus? Och kan vi styra var de växer? Därefter kan vi börja odla svampen för någon sorts pilotförsök, säger Petter Madsen.

De tänkbara användningsområdena är många, både inom LKAB:s verksamhet och utanför. Biologisk rening av till exempel oljespill är så klart ett. Biogeokemisk prospektering, där man tittar efter organismer som bara växer kring vissa mineral, för att på det sättet identifiera nya mineralfyndigheter, är ett annat. – Det finns väldigt många forskningsspår att nysta vidare i. Vi försöker nu få in både exjobbare och forskningsanslag så att vi kan fortsätta jobba med det här, för det är någonting vi verkligen vill gå vidare med, säger Petter Madsen.Petter Madsen, utvecklingsingenjör på LKAB i Kiruna.