Ett lyft för sintermaskinshuset i MK3
Det handlar om en belastning på 550 ton på de värsta pelarna som ska hissas med hjälp av domkrafter. Huset till sintermaskinen i MK3 har satt sig, och nu ska hela rasket lyftas.
Det var när rälsen i MK3 skulle bytas ut 2013 som man upptäckte att avlastningsänden av sintermaskinen har drabbats av sättningar under maskinfundamenten.
– Maskinhuset har har satt sig med ett par millimeter per år. På de värsta ställena har det nu blivit så mycket som 60 millimeter, säger Christer Lind, byggledare och en av de ansvariga för projektet.
Problemet är främst för rälsen och vagnarna som rullar på den genom verket. Tidigare har man kommit runt det genom att shimsa konsolerna som rälsen vilar på, det vill säga att man har justerat höjden på de olika delarna för att de ska ligga rätt i nivå, men nu måste det till en mer permanent lösning: maskinhuset ska lyftas.
– Projektet har pågått ett tag och sedan mitten av mars är vi inne i första skedet av själva arbetet, att borra och påla runt alla pelarna som ska hissas, säger Christer Lind.
Man borrar ner 140 millimeter tjocka rör runt varje pelare som sedan fylls med betong, för att stärka upp grunden inför lyftet. Allt detta pågår samtidigt som verket är i full drift. Nästa steg blir under FU-stoppet när alla maskiner står. Risken är annars att sintermaskinen spricker, och det hade varit katastrofalt under drift. Borrningen och pålningen sköts av Grundia AB, medan Tunga Lyft AB tar hand om lyftet, två företag med stor erfarenhet av liknande arbeten.
– Det viktigaste för oss är förberedelserna. Att allt är förstärkt för domkrafterna och väl förberett och uträknat innan vi kommer. Vi känner oss väldigt trygga, det finns mycket kunnig personal både hos LKAB och hos oss som har jobbat med det här, säger Peter Pettersson, platschef på Tunga Lyft i Luleå.
Man räknar med att det ska ta två dagar bara att lyfta huset, under förutsättning att allt går som det ska.
– Vid ett sådant här jobb är det extremt viktigt att alla är samordnade, så att alla vet vad som ska göras och att inga obehöriga är på plats under lyftet. Kommunikation är nyckeln. Vi jobbar stenhårt med att minimera riskerna. Domkrafterna är ordentligt överdimensionerade och lyftet går sakta: tio millimeter åt gången. Man måste ha respekt för vikterna, säkerheten går först, säger Peter Pettersson.
Ett sådant här stort och komplext arbete kommer med sin beskärda del unika utmaningar. Till exempel är det på vissa ställen extremt trångt runt pelarna, så där har man fått riva ut saker som varit i vägen. På andra ställen kommer det krävas specialbyggda broar för att komma åt med borrarna.
– Bekymren vid själva borrningen har rört materialet under betonggolvet – så kallad ettasten och annat löst, väldigt fint material under grunden gör det dels svårt att borra och sätter dessutom igen borrkronorna, så de måste rensas och rengöras med jämna mellanrum – men främst allt vatten. Det har visat sig att grundvattennivån ligger nästan direkt under betongplattan, och dessutom kommer vårfloden nu, så det är väldigt mycket vatten att ta hänsyn till, förklarar Christer Lind.
Projektet väntas vara klart i samband med FU-stoppet i maj, med visst uppsamlingsarbete i ytterligare någon vecka.
