Debatt: Dags för Sverige att satsa stort på vätgas
Vätgas har potentialen att radikalt minska växthusgasutsläppen och stärka den svenska industrins konkurrenskraft. Fossilfritt Sverige har i samarbete med företag längs hela värdekedjan tagit fram en strategi för att ta tillvara potentialen och göra Sverige till en ledande vätgasnation.
Enligt den Meteorologiska världsorganisationen (WMO) är 2020 ett av de två varmaste åren sedan mätningarna började och WMO anser nu att det finns 20 procents risk att vi uppnår 1,5 graders temperaturökning redan 2024.
I denna ödestimma väcks ändå hoppet av att världens största ekonomier som Kina, EU, Japan och USA sätter mål om att avveckla beroendet av fossila bränslen och vara klimatneutrala till 2050 (Kina tio år senare) vilket, om de infrias, skulle begränsa uppvärmningen till 2,1 grader enligt organisationen Climate Action Tracker.
Ny fossilfri teknik har blivit konkurrenskraftigare tidigare än vad många vågat tro. Vi har vant oss vid laguppställningen med bioenergi, vind- och solkraft för att tillsammans med energieffektivisering ersätta det fossila men nu gör en mer okänd nyckelspelare entré; vätgas.
Vätgas har länge använts inom industrin men till största delen då framställd ur naturgas. Att spjälka vattenmolekylen till vätgas och syre med hjälp av fossilfri el i så kallade elektrolysörer har länge varit helig gral i klimatarbetet men processen har hittills varit för dyr.
Men nu har förutsättningarna förändrats.
Prisraset på förnybar el överträffar alla prognoser. Priset på solel var i somras nere på 11 öre per kWh i Portugal och vindkraft i Sverige byggs för cirka 25-30 öre per kWh. På samma sätt kommer priset på själva elektrolysörerna att minska när den storskaliga produktionen nu kommer igång vilket gör att grön vätgas förväntas vara den billigaste vätgasen redan år 2030. Strategins huvudinriktning är att enbart fossilfri vätgas ska premieras i svensk politik.
EU har tagit fram en vätgasstrategi och annonserat en satsning på 430 miljarder euro på vätgas till 2030 varav 180 miljarder i rent stöd. Länder som Tyskland, Nederländerna, Norge och Finland har redan tagit fram sina egna vätgasstrategier men i Sverige har intresset från statligt håll länge varit avvaktande.
Sverige har målet att bli världens första fossilfria välfärdsland och inom ramen för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige har 22 industribranscher tagit fram färdplaner för fossilfri konkurrenskraft. Men pusslet går inte ihop när alla färdplaner ska genomföras, till exempel räcker inte skogen till all den biomassa som efterfrågas. Därför har nu Fossilfritt Sverige tagit fram en vätgasstrategi tillsammans med företag i hela värdekedjan. Vätgasen kan bidra till att lägga pusslet och stärka konkurrenskraften inom det svenska näringslivet.
- Kemi- och petroleumindustrin använder redan idag fossil vätgas och kan snabbt växla över till fossilfri vätgas. När Preem och ST1 ökar produktionen av biodrivmedel ökar även behovet av vätgas.
- SSAB, LKAB och Vattenfall utvecklar ny teknik i HYBRIT för att producera CO2 fritt järn och fossilfritt stål som kommer att kräva mycket stora mängder vätgas.
- Fossilfri vätgas kan komma att bli en lösning för långväga transporter efter 2025/2030 (över 30-40 mil) genom bränsleceller i lastbilar men tekniken är ännu inte mogen. Volvo AB och Daimler har ingått ett företagssamarbete och Scania har vätgaslastbilsprotyper i drift hos kund. På längre sikt kan vätgas även bli ett alternativ för flyget och Airbus ska utveckla vätgasflygplan till 2035.
- Energisektorn kommer i takt med ökad andel av förnybar el att balansera elnätet med vätgas. Industrier som nyttjar vätgas kan lagra den förnybara elen under dagar och upp till flera månader. Därutöver kan produktion av elektrobränsle i form av metanol tillverkas genom att gifta ihop den billiga vätgasen med grön koldioxid från till exempel pappersbrukens skorstenar.
- Handelsgödselanvändningen inom jordbruket kan bli fossilfri med hjälp av vätgas vilket skulle leda till en minskning av koldioxidutsläpp som motsvararar hela jordbrukets dieselanvändning.
Vätgasens potential är alltså gigantiskt. I den framtagna vätgasstrategin uppskattas utsläppen av växthusgaser kunna minska med cirka 30 procent i Sverige. Därutöver minskar utsläppen i andra länder genom användning av svenska produkter, med drygt det dubbla. Samtidigt finns flera utmaningar och produktionen av vätgas kommer att kräva stora mängder el, cirka 55 TWh i planerade investeringar om priset på elen fortsatt kan hållas på en konkurrenskraftig nivå.
På kort sikt handlar utmaningen om att snabba upp tillståndsprocesserna och bygga ut elnät för att garantera tillräcklig effekt året om. Men på längre sikt kommer även elproduktionen behöva öka. Det kräver att den billigaste elen får chans att utvecklas och havsbaserad vindkraft kommer därför sannolikt att vara helt avgörande för att säkra upp tillgången av el i södra Sverige och garantera ett lågt pris på vätgasen.
Fossilfritt Sveriges strategi utgår från att bygga ut vätgaskluster i närheten av de industrier som har eller kommer att ha stora behov av vätgas. Elektrolysörerna kan med fördel placeras där det idag finns god tillgång på effekt, där spillvärmen från elektrolysören kan användas i fjärrvärmesystemet och där det syre som också produceras när vattnet spjälkas kan användas på ett rationellt sätt. Vätgasen transporteras till olika regionala användare genom kortare vätgasledningar likt ett fingernätverk runt de stora elektrolysörerna.
Stat och näringsliv behöver samverka för att realisera vätgasens potential i Sverige genom att utveckla nya finansieringslösningar som t ex carbon contracts for difference som säkrar koldioxidpriset på en fast nivå. Regeringen bör bland annat genomföra följande åtgärder inom mandatperioden för att ta täten i denna globala vätgasutvecklingen:
- Bestäm ett planeringsmål om att ha 3 GW installerad elektrolysörkapacitet till 2030 och minst 8 GW till 2045.
- Ge Svenska Kraftnät i uppdrag att ta fram en elnätsplan som bland annat svarar på vilka elnät som är prioriterade och med vilken tidsplan de bör byggas för att möjliggöra en snabb utbyggnad av elektrolysörer.
- Ge i uppdrag till Energimarknadsinspektionen att skapa en reglering för vätgasledningar som bestämmer avgiftsnivån. Utbyggnad av vätgasledningar bör vara koncessionspliktiga på motsvarande sätt som elledningar.
- Ge Energimyndigheten i uppdrag att göra regionala utlysningar för att utveckla ett antal regionala vätgaskluster.
- Ge industrier rätt att göra en ändringsanmälan istället för att behöva söka ett nytt miljötillstånd när de inom samma industriområde byter från fossila alternativ till fossilfri vätgas.
- Regeringen bör följa EU-kommissionens uppmaning att upprätta ett mål för havsbaserad elproduktion. Ge berörda myndigheter i uppdrag att upprätta en nationell strategi för havsbaserad vindkraft, likt vattenkraften, för att få fram billig el med stor produktionspotential när och där det behövs.
Det är positivt att Sverige nu är på bollen och genom att nyttja den fossilfria vätgasen i värdekedjor som utgör stommen i den svenska industrin har vi unika förutsättningar att bli global ledare på området.
Svante Axelsson, Nationell samordnare Fossilfritt Sverige
Anna Borg, VD Vattenfall
Henrik Henriksson, VD Scania Group
Hans Holmström, VD Siemens Energy AB
Martin Lindqvist, VD SSAB
Jan Moström, VD LKAB
