Ingen tydlig trend i antalet seismiska händelser
Skalven som orsakas av gruvbrytningen känns ibland i samhällena, och på sociala medier kan man läsa att många tror att det blir allt vanligare. – Antalet har gått upp och ner genom åren, 2022 har vi haft något fler i Kiruna än 2021, men ändå lägre än tidigare år, säger Céline Debras, chef för gruvplaneringen i Kiruna.
Underjordsgruvorna i Kiruna och Malmerget är båda så kallat seismiskt aktiva gruvor. Det betyder att brytningen förändrar den naturliga bergsspänningen, vilket gör att stötvågor skapas när berget spricker och spänningen finner nya vägar.
– Vi har hundratals geofoner utplacerade som registrerar alla skakningar, det sker många tusen varje dygn, så det är väldigt få som faktiskt nått en nivå där de känns av under eller ovan jord. Samtidigt jobbar vi för att minska magnituden av den seismiska aktiviteten, säger Céline Debras.
Målet är att bergspänningen ska finna nya vägar runt och under gruvan med ett lågmält knastrande, utan att det byggs upp energi som orsakar de större stötvågorna. Dels anpassas brytningssekvenser och takt gnom gruvplaneringen, dels testas nya metoder som så kallas hydraulisk späckning, där vatten under högt tryck spräcker upp berget innan brytningen startar i ett område. Utöver det har hela bergförstärkningssystemet förändrats de senaste 10-15 åren för att kunna fånga upp rörelser i berget.
– Vi kommer alltid att ha vissa seismiska händelser som kan kännas av i gruvan och i samhället, men i statistiken ser vi att det inte varit någon kraftig ökning genom åren. I Kiruna har vi haft något fler händelser 2022 än 2021, men det ligger ändå långt under antalet skalv 2016 och 2019, till exempel, säger Céline Debras.
Även i Malmberget har antalet händelser gått upp och ner genom åren. Där har antalet 2022 minskat jämfört med 2021.
Fakta:
- Seismiska händelser, skalv, mäts med geofoner placerade nere i berget. Redovisas i lokal magnitud.
- Vibrationer från dessa skalv och från sprängningar mäts med vibrationsmätare i vissa fastigheter. Redovisas i mm per sekund.
- Deformationer som orsakas av att malm bryts så att marken rör sig i sidled mot gruvan mäts med mätplintar och satellitavläsningar. Redovisas i cm rörelse, och i promilles ändring mellan mätplintar.
