Hållbarhet som strategi i den nya järnåldern
När LKAB ställer om handlar det om den största omställningen i bolagets 130-åriga historia och kanske den största industriinvesteringen i Sverige genom tiderna. Och siktet är högt ställt. Genom att sätta en ny världsstandard för hållbar gruvbrytning, producera koldioxidfri järnsvamp och bredda affären med att utvinna kritiska mineraler ska LKAB göra sina produkter och processer koldioxidfria fram till år 2045.
— Vi leder omställningen av järn- och stålindustrin och det här är det absolut största vi tillsammans kan göra för klimatet. Och det är samtidigt något som säkrar vår konkurrenskraft på lång sikt. Det handlar inte om att sätta en strategi för hållbarhet, det handlar om hela vår affär. Hållbarhet måste ses som en integrerad del av företagsstrategin, idag mer än någonsin, säger Roger Karlsson, teknikchef affärsområde järnmalm LKAB.
Totalt väntas LKAB:s omställning leda till en minskning av de globala koldioxidutsläppen med 35 miljoner ton årligen, vilket motsvarar två tredjedelar av hela Sveriges samlade utsläpp. Genom att förse stålindustrin med koldioxidfritt järn skapar bolaget mervärde för sina kunder, vilket ger förutsättningar för LKAB att mer än dubbla sin omsättning.
– Det är i slutänden du och jag och hela samhället som efterfrågar den här utvecklingen. Vi ligger helt rätt i tiden, marknaden och världen är mogen för en grön omställning och vi har de tekniska förutsättningarna för att genomföra den. För oss som bolag handlar det om att vara långsiktigt ansvarsfulla och vara ett gott företag, men lika mycket om vår affär – den gröna utvecklingen drivs snabbt framåt och kommer att bli helt dominerande i framtiden, konstaterar Anna Lidbom, hållbarhetschef LKAB.
Partnerskap och innovationer ger grönt tekniksprång
Vägen framåt stavas automatisering, elektrifiering, digitalisering, nya arbetssätt och cirkulär verksamhet, som ger LKAB möjligheten att ta ett kliv fram i värdekedjan. Bolaget har under många år forskat och utvecklat ny klimatsmart teknik och hållbara metoder och nu tas nya viktiga kliv. Som en första åtgärd ställer man om sina processer från fossilt beroende till förnybara energikällor och därefter till fossilfri el.
Med Hybrit, ett initiativ för forskning och teknikutveckling som drivs tillsammans med SSAB och Vattenfall, utvecklas också nya metoder för att producera stål med vätgas istället för kol, såväl som processer för att producera järnsvamp för tillverkning av fossilfritt stål åt den globala stålindustrin. En annan banbrytande satsning är möjligheten att utvinna kritiska mineral från gruvavfall i de egna anläggningarna, något som efterfrågas inom bland annat jordbrukssektorn och som behövs för framtidens gröna tekniksprång.
– Gruv- och mineralnäringen har en dubbel möjlighet att bidra till de globala målen och klimatomställningen. Dels genom att förse samhället med de mineraler och metaller som är nödvändiga i framtidens jordbruk, elbilar, batterier, vindkraft- och solcellsparker, och dels genom att minska den egna industrins påverkan på klimatet, säger Anna Lidbom.
Gemensam kraftsamling behövs
LKAB arbetar löpande även med satsningar inom allt från resurseffektivitet och markanvändning till deponifrågor och vattenutsläpp för att bli mer hållbara. Bland annat återanvänder bolaget uppvärmd luft från verksamheten och 75 procent av allt sitt vatten.
Men omställningen och resan mot fossilfritt är inte något som LKAB kommer att klara av på egen hand, betonar både Anna och Roger. Politiker, myndigheter och samarbetspartners måste också tänka nytt, stort och kavla upp ärmarna. Elförsörjning och stamnät måste utvecklas och tillståndsprocesser effektiviseras för att industrin och Sverige som land ska klara av klimatmålen.
– Vi rör oss steg för steg mot en cirkulär och koldioxidfri verksamhet. Men det handlar i grunden om att ställa om en tusen år gammal teknik och en så omfattande operation kräver insatser från hela samhället. Partnerskap och samarbete är grunden för att klara av detta. Glädjande nog är det många som vill följa med oss på resan mot denna ”nya järnålder”, vilket är en stark anledning till att vi tror på den, säger Roger Karlsson.
