Orsaken till stora urspårningen på Malmbanan fastställd
Haverikommissionen slår i sin slutrapport fast att det var en skada i ett hjul som orsakade den stora urspårningen på Malmbanan i december 2023. Sprickbildning i hjulflänsen var grundorsaken till haveriet, där operativa rutiner, hjulskadedetektorer och analyser av detektordata inte kunde förutse hjulskadan, konstaterar kommissionen.
– Haverikommissionens slutsatser stämmer väl överens med vår egen analys av vad som skett, och det är bra att vi nu en gång för alla kan slå fast vad som föranledde urspårningen. Den här typen av skada är mycket ovanlig och detektorsystemen längs banan fångade heller inte upp den, säger Linda Bjurholt, logistikchef på LKAB.
Urspårningen den 17 december 2023 blev omfattande. Utöver elva skadade malmvagnar förstördes 15 kilometer av järnvägen när det trasiga hjulet slog sönder räls och betongslipers. Trafiken stod still i 65 dagar LKAB och förlorade intäkter på cirka 100 miljoner kronor om dagen under stoppet. Haverikommissionen har utrett olyckan i nära samarbete med Trafikverket, LKAB och leverantörer av reservdelar och underhållstjänster.
– Vi har ett bra samarbete med Trafikverket och Bane NOR samt andra aktörer som Chalmers kring vilka lärdomar vi kan dra och hur vi tillsammans kan minska riskerna framåt, säger Linda Bjurholt.
– Men detta sätter också ljuset på Malmbanans sårbarhet och att konsekvenserna av en störning kan bli mycket stora, oavsett vad orsaken till störningen är. Denna gång var det ett skadat hjul, andra gånger har det varit andra saker. Vi lever med en enkelspårig järnväg i ett arktiskt klimat, där väder och vind kan komplicera och försvåra reparationer. Kapacitetsbristen är en sårbarhet för Sverige som måste byggas bort.
Om Haverikommissionens utredning
- Utredningen slår fast att det var sprickbildning i flänsen på ett hjul, den utstickande kant som hjälper till att hålla kvar tågen på rälsen, som orsakade haveriet. Den typen av skada är mycket ovanlig och upptäcktes inte i de regelbundna kontroller som utförs.
- Hjulskadan orsakades enligt Haverikommissionen sannolikt av en kombination av ogynnsamma och samverkande faktorer, där kommissionen också konstaterar att hjulet uppfyllt gällande krav och standarder samt att inga avvikelser framkommit i underhållet. Inga brister har hittats i hjulets tillverkning eller i materialets sammansättning.
- Trafikverkets detektorer av olika sorter som finns längs banan kunde heller inte göra så att olyckan undveks eller mildrades. ”Sammantaget kunde operativa rutiner, hjulskadedetektorer och analyser av detektordata inte förutse hjulskadan”, skriver kommissionen, som inte ser behov av att ställa några säkerhetsrekommendationer.
- Varje enskild reservdel på LKAB:s järnvägsfordon är spårbara, liksom underhållet som utförs på dem, så det har funnits ett omfattande material att delge Haverikommissionen i utredningsarbetet.
För mer information, vänligen kontakta
Mikko Viitala, tf presschef LKAB
tel: 070 309 8163, mail: mikko.viitala@lkab.com
LKAB är en internationell gruv- och mineralkoncern som erbjuder järnmalms-, mineral- och specialprodukter. Vi leder omställningen av järn- och stålindustrin och vår plan är att utveckla koldioxidfria processer fram till år 2045. Sedan 1890 har vi utvecklats genom unika innovationer och tekniklösningar och drivs framåt av mer än 5 000 medarbetare i 12 länder. LKAB-koncernen omsatte cirka 33 miljarder kronor år 2024. lkab.com
Haverikommissionens slutsatser stämmer väl överens med vår egen analys av vad som skett, och det är bra att vi nu en gång för alla kan slå fast vad som föranledde urspårningen. Den här typen av skada är mycket ovanlig och detektorsystemen längs banan fångade heller inte upp den.
Detta sätter också ljuset på Malmbanans sårbarhet och att konsekvenserna av en störning kan bli mycket stora, oavsett vad orsaken till störningen är. Denna gång var det ett skadat hjul, andra gånger har det varit andra saker. Vi lever med en enkelspårig järnväg i ett arktiskt klimat, där väder och vind kan komplicera och försvåra reparationer. Kapacitetsbristen är en sårbarhet för Sverige som måste byggas bort.
Media
