Vår framgångsrika prospektering öppnar nya möjligheter i Kiruna
Planen i Gällivare med järnsvamp fortsätter som planerat. Med insikter om den nya fyndigheten ser vi att vi kan höja produktionsvolymen av pellets och fines i Kiruna. Det innebär att produktionen av fossilfri järnsvamp i Kiruna flyttas fram till 2040-talet. I Gällivare går arbetet vidare som planerat med HYBRIT-teknologin och demonstrationsanläggningen för järnsvamp.
– I Kiruna har vi en annan situation jämfört med bara för några år sedan. Med insikter om den nya fyndigheten ser vi att vi kan höja produktionsvolymen. Det innebär att vi successivt kommer kunna öka produktionen av järnmalm med upp till 50 procent under 2030-talet, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB.
Vi planerar långsiktigt med tidshorisonter 30-40 år framåt i tiden. Målet är att ha en gruva med lång livslängd och hög konkurrenskraft.
– Det är tydligt är att vår framgångsrika prospektering öppnar nya möjligheter. Det vi gör nu säkrar gruvdrift för generationer framåt sett till de fyndigheter som finns i Per Geijer-malmen, och genom att sätta en ny världsstandard för gruvbrytning, säger Jan Moström.
LKAB:s framtidsplaner med de tre benen i strategin gäller fortsatt. Den första delen av tre, det vill säga att LKAB ska sätta en ny världsstandard för gruvbrytning gör vi genom att utveckla automatiseringen, elektrifieringen och digitaliseringen och i det ligger ökade volymer till lägre kostnad. I det andra benet är fokus att höja förädlingsgraden till järnsvamp för att säkerställa vår långsiktiga konkurrenskraft. I det tredje breddar vi affären med utvinning av kritiska mineral.
– Öka vår konkurrenskraft gör vi genom utvinning av biprodukter i våra fyndigheter. Förädlingsgraden ökar vi både genom att producera järnsvamp för fossilfritt stål och genom att utvinna sällsynta mineraler och fosfor. Alla dessa spår kommer att utvecklas parallellt, men påverkas av en rad externa faktorer vi inte alltid kan påverka, säger Jan Moström.
De externa faktorerna handlar bland annat om Malmbanans kapacitet, utbyggnad av stamnät för el samt tillstånd.
– Vad gäller Malmbanan är den helt avgörande – vi kan inte ha en gruva utan fungerande logistik. Vi har haft ett positivt samarbete med Trafikverket det senaste året och vi har under sommaren kunnat få ut fler leveranser än vi tidigare trodde skulle vara möjligt. Men ska vi kunna producera för fullt och framöver växa vår produktion så behöver kapaciteten stärkas, säger Moström.
I grunden för bedömningen av den framtida marknaden ligger att omställningen av stålindustrin kommer att fortsätta. Däremot påverkas tidplanerna och LKAB:s syn på tidslinjen kring utveckling och expansion av förädling till järnsvamp.
– Fokus i närtid ligger på planerna för demonstrationsanläggningen i Gällivare. Därefter ska produktionen successivt öka i Gällivare, medan fortsättning i Kiruna med järnsvamp lär bli aktuell först efter 2040-talet. Det påverkar också våra förväntade elbehov framåt och i vilken takt vår omställning behöver ha tillgång till mer el, säger Moström.
Kan du förtydliga vad det innebär i förändrat elbehov?
-Behovet av den el vi behöver minskar. Bedömningen är att perioden fram till 2030 bör klaras inom ramen för existerande elsystem, behoven fram till dess handlar om den planerade demonstrationsanläggningen i Gällivare, cirka 5 TWh, såväl som den industripark vi planerar för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå, cirka 2 TWh, totalt blir det kring 7 TWh. För oss är utbyggnad av stamnät till Malmberget och Kiruna viktigare frågor kortsiktigt, förklarar Moström.
Även om elbehovet minskar finns fortfarande utmaningar i elnätet i Kiruna, tillståndsprocessen och Malmbanan som redan idag är underdimensionerad.
