Oro för hälsan – trots att luftkvaliteten är god
En ny studie visar att många Kirunabor är oroliga för hälsopåverkan av dammet från LKAB.– Dammet smutsar ner, men halten partiklar i luften som skulle kunna vara farliga är låg på alla våra orter, säger Linda Bjurholt, miljöchef på LKAB.
I en enkät som genomfördes hösten 2015 fick 1 500 Kirunabor svara på hur de ser på miljö och hälsa. Hälften svarade och framförallt bland de boende i Luossaområdet och Norrmalm var det många som uttryckte en oro för att hälsan påverkas negativt av damm. Undersökningen utfördes av Klinisk miljömedicin norr som arbetar på uppdrag av Norrlandstingens regionförbund. Enkäten har bara klarlagt hur människor upplever miljön i sitt närområde, någon genomgång av faktiska medicinska effekter gjordes inte.
– Vi har tagit del av rapporten och talat med forskarna. Eftersom vi har tät dialog med boende i Malmfälten så visste vi att det finns funderingar om framförallt dammet som kommer från våra verksamheter, säger Linda Bjurholt, miljöchef på LKAB.
I Luossaområdet och Norrmalm var det 78 procent av de svarande som var oroliga för att dammet från gruvan kan påverka deras hälsa negativt. Samtidigt svarade 75 procent av de boende i samma område att de upplever luftkvaliteten kring boendet som bra eller mycket bra.
– Det är ju det område där man ser mest av det nedfallande dammet. Det smutsar ner eftersom järnmalmen är svart, men mätningar visar att luftkvaliteten är bra, halterna ligger långt under miljökvalitetsnormen. Och tydligen upplever man luften som bra också, säger Linda Bjurholt.
De partiklar som kan påverka hälsan måste vara så små att de kan andas in i lungorna. Större partiklar fastnar i näshår och slemhinnor och orsakar därför ingen skada. En hälsopåverkande storlek av partiklar kallas PM 10 och där är miljökvalitetsnormen satt till 49 mikrogram per kubikmeter luft som årsmedelvärde. På LKAB:s verksamhetsorter ligger halten på 5-6 mikrogram per kubikmeter luft, att jämföra med 15 för centrala Umeå (2015) och 21 för Hornsgatan i Stockholm (2015).
LKAB har under många år genomfört en rad åtgärder för att minska damningen från sina gruvområden. Krossar och upplag har flyttats, krossar har försetts med dammsugare, vegetation har planterats för att fånga damm, vattenspridare har installerats och vägar har asfalterats för att lättare kunna sopas.
– Gruvverksamhet är dammalstrande, så det är ett arbete som aldrig blir klart. Vi lägger stora resurser och mycket kraft på detta. Helt dammfri kommer vår verksamhet aldrig att bli. Då är det viktigt att vi når ut med information om luftkvaliteten så ingen behöver vara orolig i onödan, säger Linda Bjurholt.
