Det sjuder av liv i skogarna bakom Mertainen 

10 oktober 2023
Man stående i skogsmiljö.
Torbjörn Josefsson, ekolog på Ecogain, vid en av de utplacerade lågorna i Kuosajänkkä-skogen.

I området Kuosajänkkä utanför Svappavaara bedrivs naturvårdsarbete – utplacering av död ved, myrslåtter samt naturvårdsbränning – för att gynna biologisk mångfald och kompensera för gruvverksamheten.

Kompensation inom det 2 700 hektar stora området var ett av villkoren när Mertainengruvan först togs i bruk 2015. Det är ett långsiktigt arbete, LKAB och markägaren har tecknat ett servitutavtal på 50 år, där området skyddas från ingrepp och undantas från skogsbruk. Under tiden görs regelbundna inventeringar för att följa naturmiljöernas utveckling. 

Död ved ökar mångfalden 

Att placera ut död ved är ett effektivt sätt att öka den biologiska mångfalden i skog. Den döda veden blir hem för svampar, mossor, lavar och insekter medan den bryts ner: 
– Det är fascinerande att se hur veden har koloniserats trots att den inte legat där mer än knappt tio år, vilket är en ganska kort tid i sammanhanget. Vi har exempelvis mängder av olika tickor, ett flertal arter som är ovanliga i dagens skogslandskap: granticka, rosenticka, ullticka och till och med ostticka har etablerat sig, berättar Torbjörn Josefsson, ekolog på Ecogain. 

Totalt har ungefär 800 vedstockar placerats ut i Kuosajänkkä från den skog som avverkades vid Mertainen. Den utlagda veden ökar skogens naturvärde rejält:  
– Eftersom det är senvuxna träd från naturskog kommer många av lågorna att ligga kvar länge och generera en allt större mängd och variation av arter. 

Myrslåtter – både natur- och kulturvård 

Timrad stuga på ute på en myr.
En av de nybyggda slåtterladorna. Huvuddelen av timret till just den här ladan kommer faktiskt från Mertainen, som syns i bakgrunden. 

Kuosajänkkä har också stora arealer myrmark, där slåtter nu återigen bedrivs. Myrslåtter är ett sätt att förhindra att till exempel trådstarr konkurrerar ut andra arter. I stället ges orkidéer och lite ovanligare mossor utrymme att växa. Slåttern är inte bara viktig ur ekologisk synpunkt, den utgör också en betydelsefull del av vår kulturhistoria – en koppling till en tid då myrslåtter var ett vanligt inslag i det norrbottniska landskapet. 
– Myrarna slåttrades i mitten av juli, och höet samlades i slåtterlador. En del av dessa kan man fortfarande kan se, mer eller mindre fallfärdiga, på flera platser runt om i länet, berättar Torbjörn Josefsson. 
Omfattande myrslåtter bedrevs fram till mitten av 1900-talet. Nya slåtterlador har nu byggts i Kuosajänkkä, för att återskapa och bevara den här kulturhistorien.