Curt nyanserar bilden av Hjalmar
Efter avhandling och biografi om Hjalmar Lundbohm skulle man kunna tro att allt om LKAB:s förste disponent nu är känt och dokumenterat, men så är inte fallet.– Att forska är som att först bygga och sedan bo i ett hus, när en del är klar finns alltid nya delar att titta närmare på, säger Curt Persson, universitetsadjunkt, författare och filosofie doktor.
Som medlem i Jukkasjärvi hembygdsförening redan som 14-åring var steget inte långt att ägna yrkeslivet åt kultur och historia. Vägarna har dock varit krokiga, via rasborrning i Kirunagruvan, slöjdlärare och forsrännare, till föreståndare på Hjalmar Lundbohmsgården, kultursekreterare, landsantikvarie och länsmuseichef på Norrbottens museum. När sedan frågan kom från professorn på Luleå Tekniska Universitet, om att forska om Hjalmar Lundbohm och hans ledarskap, ja, då bytte Curt Persson bana. Eller snarare tog chansen att fördjupa och utveckla historieintresset ytterligare.– Jag är ju Kirunason och Hjalmar Lundbohm har varit lite som en ande som kretsat över staden. Oantastlig, omöjlig att ifrågasätta. Min omedelbara reaktion på forskningsförfrågan var att allt redan var känt. Men sedan blev jag varse att det mesta om Hjalmar skrevs runt åren 1925–1930 och sedan bara repriserats, om och om igen. Då insåg jag att bilden av honom kunde nyanseras. Det tror jag att jag har lyckats med, säger Curt Persson.
Doktorsavhandlingen presenterades 2015 och handlar om Hjalmar Lundbohms ledarskap inom LKAB. Ett ledarskap som kan delas in i tre delar där den första, förberedelsefasen 1898–1903, var viktigast för LKAB. Sedan blev Lundbohm omsprungen av nyutexaminerade ingenjörer med djup kunskap om järnmalmshantering och med en modernare ledarstil som passade bättre än den patriarkala stil som Lundbohm hade.
Men vid det laget hade Lundbohm redan gjort sig oumbärlig i det växande samhället Kiruna. Med sitt stora och inflytelserika nätverk bland konstnärer, kulturpersonligheter och investerare, bet han sig fast.– Hjalmar Lundbohms kanske viktigaste betydelse för Kiruna var att han förde in den humanistiska aspekten i ledarskapet, men också vikten av utbildning och tillgång till konst, litteratur och kultur i ett samhälle. Det ligger kvar i medvetandet hos Kirunaborna, där finns en stark humanistisk tradition. Det är ingen slump att länskonstmuseet nu har etablerats i staden, säger Curt Persson.
Hjalmar Lundbohm är ständigt närvarande i Perssons liv och riktigt klar med honom blir han kanske aldrig.– Lundbohm var den första industriledaren som använde konsten som ett medel att exempelvis locka finansiärer. Den vinkeln skulle jag gärna fördjupa mig i. Att forska är som att först bygga och sedan bo i ett hus, när en del är klar finns alltid nya delar att titta närmare på, säger Curt Persson.
