LKAB tar första steget mot produktion av strategiska och kritiska råmaterial
Idag startar LKAB:s resa mot produktion av koldioxidfri järnsvamp, kadmiumfri fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Detta när LKAB lämnar in miljötillståndsansökan för utökad brytning och förädling av järnmalm i Gällivare. Ett nytt tillstånd för denna befintliga gruva kan möjliggöra den första utvinningen inom EU av strategiska och kritiska råmaterial innan 2030. Men med dagens tillståndsprocesser riskerar processen att dra ut på tiden och därmed försvåra möjligheten att starta den nya produktionen som planerat.
– Omställningen börjar i gruvan och vi har gjort ett gediget jobb med vår ansökan. Nu är det upp till bevis om våra lagar och beslutsprocesser kan möjliggöra en snabb omställning, säger Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB.
Ansökan är ett viktigt första steg för att utöka den befintliga gruvverksamheten, för att framställa järnsvamp med vätgas via HYBRIT-teknik och för att anlägga ett förädlingsverk för utvinning av apatitkoncentrat ur restmaterial som idag läggs på deponi. Apatitverket ska i sin tur förse LKAB:s planerade industripark i Luleå med koncentrat ur vilket fosfor och sällsynta jordartsmetaller ska separeras fram. Fosfor ses inom EU som en kritisk råvara och sällsynta jordartsmetaller som en strategisk råvara. Dessa råvaror är viktiga för att klara samhällets klimatomställning, samtidigt som tillgången till dem är osäker.
Obalansen är stor mellan samhällets klimatambitioner och tillgången till kritiska råmaterial för den teknik som krävs. Flera kritiska och strategiska råmaterial har identifierats av EU som nödvändiga för den gröna omställningen. De är dessutom material som EU är starkt importberoende av från länder där det finns stora risker med försörjningen. Idag är länder som Kina och Ryssland dominerande producenter. De sällsynta jordartsmetallerna behövs för framtidens gröna tekniker och används till exempel i vindkraftverk och elbilar, men även till försvarsmateriel.
– Vi har gjort allt i vår makt för att skapa en så komplett och kvalitativ tillståndsansökan som möjligt. Nu gäller det att de myndigheter och domstolar som har att hantera komplexa tillståndsprocesser ges de resurser och rättsliga verktyg som behövs. I tillståndsprövningar kan olika intressen behöva vägas mot varandra och här blir det ibland otydligt vad samhället vill. Nu är det bråttom att ställa om för klimatet och det är avgörande att samhället klarar att hantera det och att se helheten, säger Jan Moström.
Tillstånd för den planerade verksamheten i Malmberget utgör en förutsättning för för LKAB:s framtida omställningsplaner. Såväl tillståndsprocessen som projektering och anläggande av nya delar i verksamheten är tidskrävande. Den tillståndsprocess som nu påbörjas är bara en av flera som kommer behövas i den värdekedja som LKAB vill bidra till för att göra kritiska råvaror tillgängliga på marknaden. Behov av råvarorna finns redan idag och det är viktigt för europeisk industri att kunna planera och säkra sina värdekedjor i tid och tillsammans med råvaruleverantörerna. Det största hotet mot att kunna bryta och förädla dessa för samhället oumbärliga material är paradoxalt nog av administrativ karaktär. LKAB ser en risk för att de kommande prövningarna tar lång tid och därmed bli ett hinder mot fortsatt och ökad råvaruproduktion inom EU.
– Ytterst handlar det om varifrån och på vilket sätt vårt samhälle ska få de råvaror som behövs för den gröna omställningen. Sverige har unikt goda möjligheter att bidra på ett hållbart sätt. Erfarenheten är att tillståndsprövningar ofta tar lång tid och att mycket fokus ibland läggs på formalia, eller att syftet med verksamheten tenderar att hamna i skymundan för detaljer i sammanhanget. Ett sådant exempel är LKAB:s avvisade ansökan för verksamheten i Kiruna, där mark- och miljööverdomstolen fyra år efter att ansökan inlämnats inte ens prövade den på grund av en formalitet kring samrådet, säger Jan Moström.
LKAB redovisade i januari att Europas största kända fyndighet av sällsynta jordartsmetaller finns i Kiruna. LKAB kommer att ansöka om bearbetningskoncession för den under året. Fyndigheten omfattas med andra ord inte av den nu aktuella miljötillståndsansökan för Gällivare, men förväntas däremot möjliggöra en stor ökning av den utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller som LKAB planerar för. Det pågår också arbete med att förbereda ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för den planerade industriparken i Luleå, där LKAB ska separera ut fosfor och sällsynta jordartsmetaller vilket är nästa steg i värdekedjan för att framställa dessa kritiska råvaror.
Fakta
Europa är importberoende av kritiska råmaterial:
Fosfor importeras till 90 procent – fosfor används i mineralgödsel som möjliggör häften av världens jordbruksproduktion.
Sällsynta jordartsmetaller importeras till 98 procent från Kina, de används i grön teknik, till exempel i de permanentmagneter som är vitala för elbilar och vindkraftverk.
LKAB kan öka Europas självförsörjning och säkerhet med cirkulära och klimateffektiva processer:
Med nu ansökt utvinning i Gällivare och vidareförädling i Luleå:
- Fosfor motsvarande fem gånger Sveriges behov
- Sällsynta jordartsmetaller – nu ansökt verksamhet i Malmberget kan inte lösa Europas självförsörjning, men kan bli ett både betydande och strategiskt tillskott för de europeiska behoven.
- Gips motsvarande Sveriges hela befintliga behov
Framöver hoppas LKAB att även kunna utveckla mineralfyndigheten Per Geijer, där det tack vare betydligt högre halter är möjligt att utvinna upp till sju gånger mer strategiska och kritiska material per ton järnmalm, jämfört med i Malmberget. LKAB ska under året inlämna koncessionsansökan för Per Geijer, men det förutses ta lång tid att få alla tillstånd som behövs. Därför är utvinning från den befintliga driften i Malmberget ett första viktigt steg för Europas råvaruförsörjning.
