Så ska gruvorna designas och brytas mot djupet

17 mars 2022
process

LKAB:s nya strategi tar sikte mot djupet, mot en fortsatt gruvbrytning – bortom nuvarande huvudnivåer och bortom 2060. Det innebär nya möjligheter och nya utmaningar för när brytningsdjupet ökar så ökar också bergspänningarna.– År 2025 ska vi lämna över vårt förslag för investeringsbeslut till LKAB:s styrelse, säger Hans Engberg, huvudprojektledare för huvuddesignarbetet.

Få har missat den omställningsresa LKAB påbörjat, som handlar om att sätta en ny världsstandard för gruvbrytning, producera en koldioxidfri järnsvamp och utvinna kritiska mineraler ur vårt gruvavfall. Men ingenting av det är möjligt utan vår råvara – järnmalmen. Allt börjar nämligen i gruvan. – Säkerheten är och förblir vår absolut viktigaste fråga mot djupet. Därtill ska framtidens gruvor vara koldioxidfria och ännu effektivare, säger Tristan Jones, vice projektledare för huvuddesignarbetet och fortsätter; – Men vi möts av flera nya förutsättningar som vi behöver ta hänsyn till i huvuddesignarbetet. Till exempel skiljer sig luft- och bergtemperaturen mot djupet.

För att faktiskt förstå hur komplex frågan mot djupet är behöver vi backa bandet lite, till anläggandet av tidigare huvudnivåer. Ett antal har nämligen anlagts genom LKAB-historien vilket genererat i värdefull kunskap på banken. Skillnaden är att huvuddesignprojektet inte låser sig fast vid etablerad och beprövad teknik. Det handlar snarare om att tänka utanför boxen – eller utgå från att det inte finns någon box. – Det här projektet tar fasta på funktionen och det ställer krav på nya lösningar. Vi kommer behöva ändra på väldigt mycket, säger Hans Engberg.

På sätt och vis handlar huvuddesignarbetet inte om att uppfinna hjulet på nytt utan om att faktiskt uppfinna flera nya hjul. Faktum är att det inte finns någon underjordsgruva som bryter på så pass stora djup som LKAB avser göra – med bibehållen eller ökad volym.– Vi ska göra något som ingen annan gjort förut och det fordrar tekniksprång, säger Hans Engberg. Därför är också huvuddesignprojektet uppbyggt av flera centrala delprojekt som kontinuerligt matar in data i systemet. Informationen bygger således succesivt modellen som innehåller allt från brytningsmetoder till ventilationsdesign. – Jag skulle säga att elektrifieringen av gruvan är den lättare biten av det här arbetet. Det är många andra frågor som är svårare att lösa, till exempel behöver vi utvärdera om vi ska förlänga en del av den befintliga infrastrukturen eller bygga helt nytt, säger Tristan Jones.En sådan brännande fråga handlar om skipparna, det vill säga; malmhissarna som transporterar den krossade malmen till sovringsverket ovan jord. Ett möjligt spår för framtiden är att nyttja befintlig infrastruktur men att förlänga den mot djupet. Ett mer innovativt och obeprövat spår är att anlägga ett helt nytt skippsystem som lyfter malmen i ett enda steg – utan omlastning. – Vi kommer eventuellt också behöva utveckla olika och anpassade lösningar för respektive ort eftersom förhållandena skiljer sig åt, säger Tristan Jones.

Huvuddesignprojektet består av nio centrala delprojekt:

  1. Geologi
  2. Processmineralogi
  3. Bergmekanisk utvärdering
  4. Alternativa brytningsmetoder
  5. Logistiksystem
  6. Ventilation
  7. Gruvmedia
  8. Dammar, deponier och återställning
  9. Ekonomi och riskhantering