När marken vibrerar

21 juni 2018
Person i LKAB-kläder vid bergvägg under jord
Lina Oskarsson, bergmekaniker på LKAB i Malmberget.

MALMBERGET. De som bor i eller har besökt LKAB:s verksamhetsorter har förmodligen känt av när det sprängs nattetid i underjordgruvorna i Kiruna och Malmberget. Ibland händer det att vi känner hur berget mullrar till på tider utanför den vanliga nattsprängningen. Då har det skett en seismisk händelse.

De flesta seismiska händelser i Malmberget sker i hängväggarna eller takskivorna till LKAB:s malmkroppar och följs av en seismisk våg som breder ut sig, ungefär som när en vattendroppe landar på en stilla vattenyta och sprider sig som cirklar ut från droppen. När de seismiska vågorna når markytan uppstår markvibrationer som kan kännas av i samhället.

– Jag har själv bott i Malmberget och förstår att de seismiska händelserna kan upplevas som obehagliga. Vi följer upp utvecklingen av seismik och markdeformationer kontinuerligt för att ingen ska bo på ett osäkert område. Det är också bra att veta att det inte förekommer någon produktion under områden där människor bor, säger Lina Oskarsson, bergmekaniker i Malmberget.

Markvibrationer publiceras på LKAB:s webbplats

Bergmekanikerna är en viktig del i arbetet med att få ut information till invånarna i Kiruna och Malmberget. Den fakta de får fram med hjälp av mätutrustning är underlag för den information om seismiska händelser som publiceras på LKAB:s webbplats. LKAB publicerar information om två eller fler vibrationsmätare i samhället registrerar en markvibration som är större än 1,5 millimeter per sekund eller om den seismiska händelsen har en magnitud på 1,5 eller mer.

I Lina och hennes kollegors arbete ingår bland annat att övervaka seismiken i Malmberget och Kiruna. Till sin hjälp har de ungefär 200 geofoner på respektive ort. Geofonerna är sensorer som gjuts in i berget och som registrerar vibrationer i berggrunden. De hjälper bergmekanikerna att fastställa både hur stor en seismisk händelse är och var den inträffar.

Seismiska händelser känns mer om du är nära

– Om du är nära en händelse under jord kan den kännas väldigt mycket fast den inte är särskilt stor, medan en stor händelse ibland inte känns alls. Det beror helt på var du befinner dig i förhållande till händelsens centrum. Ju längre bort du är från händelsen desto mindre känner du den, säger Lina Oskarsson.

På liknande sätt känner olika delar av Malmberget av en seismisk händelse olika mycket. Händelser vid malmkroppen Fabian känns till exempel mer än händelser i Printzsköld på grund av närheten till de boende.

–Om det sker en händelse i västra sidan av Fabian känns det mer i centrala Malmberget medan boende på Kilen känner av händelsen mindre eftersom vågorna gått längre och dämpats, dels av sträckan runt hålrummet men också av att de gått genom uppsprucket berg som gör att vågorna delas upp, säger Lina Oskarsson. 

Säkerhetsfråga för medarbetarna under jord

Det är inte bara för samhällsinvånarna som informationen om seismik är viktig. Att ha kunskap om seismiken i gruvan är en säkerhetsfråga för medarbetarna som jobbar under jord.

– Om den seismiska aktiviteten ökar i ett område under jord kan vi behöva stänga av området tills aktiviteten minskat, säger Lina Oskarsson.

Lina och hennes kollegor är även ett stöd till gruvplaneringen. Bergmekanikernas kunskap och analys av hur tidigare planering av ortar och uttag av malm påverkat seismiken bidrar till planeringen framåt. Målet är att minska de stora seismiska händelserna till fördel för alla.

Illustration över berggspänning

När järnmalmsbrytningen i underjordsgruvorna går djupare och ”skär av” berggrunden måste spänningarna hitta nya vägar runt om och under den uppbrutna malmen. Då bildas spänningskoncentrationer och om spänningarna är högre än hållfastheten går bergmassan i brott, alltså spricker.

Bergsspänning orsakar seismiska händelser

Förenklat kan bergspänning förklaras som att bergmassan påverkas av yttre krafter orsakade av gravitation och plattektonik som ger upphov till ett spänningsfält. De gravitativa spänningarna kan liknas vid att dyka i en pool, där trycket ökar ju djupare ner du kommer. De tektoniska spänningarna orsakas av de plattektoniska rörelser som finns i jordskorpan. I en ostörd bergmassa överförs spänningarna genom berget utan att stöta på något tomrum.

Vid gruvbrytning tar LKAB bort en del av berget och skapar på så sätt ett tomrum som förändrar spänningsfältet. Spänningarna måste nu ta sig runt hålrummet. För att föreställa sig hur spänningarna förändras kan man se spänningarna som strömmande vatten och tomrummet som en sten i strömmen. Vatten kan inte ta sig igenom stenen och pressas därför ut runt stenen. Vi får då områden med högre och lägre spänningskoncentrationer där strömmen blir starkare eller svagare.

Om bergspänningarna i bergmassan överskrider bergets hållfasthet säger man att berget går i brott, det bildas en spricka, och vi får en seismisk händelse. Höga spänningar kan även orsaka små rörelser längs existerande sprickor och även då får vi en seismisk händelse.

Vad mäter LKAB?

Magnitud är ett mått på hur stor den seismiska händelsen är på det ställe där den faktiskt sker. Magnitud och lokalisering tas fram med hjälp av ett flertal geofoner, en typ av mätinstrument, som registrerar de seismiska vågorna. Vid stora, komplicerade seismiska händelser tar bergmekanikerna ibland hjälp av externa seismologer för att få mer exakta mått på den seismiska händelsens storlek och plats.

Markvibrationer mäts i millimeter per sekund och handlar om hur mycket marken vibrerar i samhället till följd av en seismisk händelse. Markvibrationer mäts på ett antal platser inne i gruvsamhällena med hjälp av vibrationsmätare.