Hur anpassar sig lavar efter skiftande miljöer?

10 oktober 2022

Lavar är fantastiska organismer som lever i alla tänkbara miljöer: öknar, storstäder, i Arktis och i skog och fjäll, på allt från naturligt material som sten och träd till mänskliga kreationer som glas och trafikskyltar. Tillsammans med samebyarna Laevas och Gabna har man nu studerat hur lavar påverkas kring gruvan i Kiruna.

En grupp människor kring rutmönster utomhus.
Fältarbete sydväst om LKAB:s verksamhet i Kiruna. Foto: Petter Madsen

Laven i sig är en symbios, det vill säga att den består av olika parter, som svampar, alger eller bakterier, som gemensamt utgör organismen lav. Den är otroligt tålig, men känslig mot föroreningar som kan ha skadliga effekter på lavens bestånd. En skada på lavbeståndet har i sin tur en negativ påverkan på den biologiska mångfalden och allt det som är beroende av den. I området kring Kirunagruvan är de som närmast berörs av skada på den biologiska mångfalden de närliggande samebyarna Laevas och Gabna, som är direkt beroende av renlaven. Ioana Onut Brännström påbörjade arbetet med att undersöka påverkan på lav i tidigare projekt, men under våren 2022 gavs forskningsanslag från europeiska Marie Curie-stiftelsen som möjliggjorde ett projekt i Kiruna där LKAB gått in som samarbetspartner tillsammans med Laevas och Gabna.

Målet med projektet är att undersöka hur LKAB:s luftutsläpp påverkar lavbeståndet runtom gruvan, och därmed rennäringen. Projektet har med fältmätningar, provtagningar och genetiska analyser tagit sikte på att uppskatta mångfalden av lav, hur stort beståndet är och om det är påverkat av utsläppen, samt undersöka hur laven har anpassat sig till skiftande miljöer. Projektet är det första i sitt slag som genomförs i regionen, och är ett samarbete mellan lärosäten, samebyarna och LKAB.