Fler underjordsflygningar för en säkrare gruva

20 april 2023
Häng med på en drönarflygning i ett schakt för att lokalisera ett häng!

Drönare nyttjas i större utsträckning än någonsin förut i gruvan. Fördelarna är många och vinsterna stora. – Det är ett effektivt sätt att arbeta på. Det är hållbart och säkert, säger Mikael Kyrö, produktionschef för schaktrenoveringsgruppen i Kirunagruvan.  

Ända sedan den seismiska händelsen inträffade i Kirunagruvan, i maj 2020, har drönaravgångarna blivit fler och mer avancerade. Det är ett effektivt verktyg men framför allt är det ett säkert sätt att scanna av områden på, kartlägga status för att göra bergmekaniska bedömningar eller för att till exempel planera förstärkningsinsatser. Utvecklingen har gått i rasande takt och idag används drönade för flera olika ändamål men effekten är den samma – effektivitet och säkerhet under jord.
– Det finns jättestora potential med den här tekniken! Överallt där byggställningar behövs, för inspektion, kan i stället ersättas av en drönare. Det blir betydligt mer tidseffektivt, säger Daniel Jatko, tekniker i Kirunagruvan.

Automationsgruppen i gruvan flyger i princip dagligen och uppdragen minskar inte i omfattning. Tvärt om. På uppdrag av bland annat schaktrenoveringsgruppen flyger Daniel Jatko och Anders Gidemalm, tekniker i gruvan, för att samla värdefull data för det fortsatta renoveringsarbetet. Det handlar först och främst om att scanna områden för att successivt kunna bygga på pusslet över hela infrastrukturen. Det gör det möjligt att upptäcka förändringar med en exakthet som tidigare inte varit möjlig. Dessutom innebär det att exponeringen i utsatta miljöer kan reduceras samtidigt som bilden av ett område vidgas i och med att drönaren kan ta sig in i svåra, trånga och svåråtkomliga miljöer. Med andra ord blir drönaren en förlängd arm eller ett par extra ögon under jord.       
– Vi använder en skyddsbur runt en av drönarna som kan flyga i schakt, 100 meter upp och tillbaka. Det är information vi aldrig hade haft tillgång till utan den här tekniken. Det innebär att vi kan planera schaktrenoveringar på ett mycket effektivare sätt, säger Mikael Kyrö.

Person med VR-glasögon med en drönare
Daniel Jatko, tekniker i Kirunagruvan, demonstrerar flygteknik. Foto: Josefine Ejemalm

Under den korta tiden mellan avgång och landning registrerar drönaren ett resultat över området som är imponerande exakt. Det gör till exempel volymberäkningarna för schaktbetongen mer precisa och därmed kostnadseffektiva.  
– Eftersom vi har den här kompetensen internt kan vi reducera leverantörstjänsterna avsevärt. Det är en stor besparing, säger Mikael Kyrö.
Men automationsgruppen har också flygtimmar ovan jord. Till exempel har den roterande ugnen – kiln, i ett av pelletsverken inspekterats med hjälp av arbetsgruppens drönare.
– Vi har besiktat tegelutfall och har kunnat göra det jobbet på 30 minuter. Det är något som traditionellt tar betydligt längre tid, säger Daniel Jatko.

Majoriteten av flygtimmarna förläggs däremot under jord och i schakten, bland annat i bergschakten som inspekteras och renoveras kontinuerligt.
– Genom att flyga drönare kan en exaktare beställning göras på vad som ska renoveras. Ibland kan vi till och med konstatera att ingen renovering behöver göras, att allt är i gott skick, säger Anders Gidemalm.
Och för bergschakten har drönarna fått stor betydelse. Historiskt har kamerautrustning skickats ner i schakten på en förhållandevis stor och otymplig vagn. Ett tidskrävande arbete. Resultatet från de besiktningarna levererade inte heller i närheten det resultat som drönarna – med kringutrustningen, kan göra.
– Efter den seismiska händelsen har utvecklingen gått snabbt. Vi ser flera potential och utvecklingsmöjligheter, säger Anders Gidemalm.

Det krävs emellertid en hel del finess för att flyga i schakt och för att bli en duktig pilot. Övning leder som bekant till färdighet och antalet flygtimmar spelar roll men i slutändan handlar det om ett hantverk. Eftersom autopiloten sätter stopp vid hinder eller när för mycket damm rörs upp från propeller och motor så sätts flygkunskaperna verkligen på prov.
– Genom att flyga manuellt kan vi ta oss längre in och i ännu mer svåråtkomliga miljöer. Vi kan se saker vi aldrig hade sett tidigare, säger Anders Gidemalm.

Ett annat och centralt arbete för drönarna handlar om att lokalisera häng i schakt, det vill säga; vart ett skut eller massor stoppar upp flödet.
– Det innebär att det bästa tillvägagångssättet för att lösa hänget, genom att använd till exempel vatten, kan göras. Det har stor betydelse för arbetet, om man vet exakt vart vi ska gå in och vilken metod som ska användas, säger Mikael Kyrö.

Drönarna är helt enkelt här för att stanna och teknikutvecklingsresan är fortfarande på prologen.
 – Det händer saker hela tiden. På nivå 1194 i gruvan ronderar en av våra robothundar – Speja, på uppdrag av bergmekanikerna för att registrera förändringar i bergkvaliteten, säger Mikael Kyrö.

Text: Josefine Ejemalm