Europas beroende av sällsynta metaller: En säkerhetspolitisk utmaning
Under Folk och försvars seminarium "Sällsynta metaller – Stormaktspolitik, beroenden och säkerhetsutmaningar" diskuterade bland annat David Högnelid (LKAB) och Niklas Rossbach (FOI) kritiska mineral med dess beroenden, säkerhetshot och utmaningar.
Sällsynta jordartsmetaller (Rare Earth Elements eller REE på engelska) har blivit avgörande för Europas industri, modern teknologi och den gröna omställningen. De används i batterier, smartphones, vindkraftverk, elbilar och mer. Europa är idag dock helt beroende av Kina, som står för 95% av REE-produktionen.
För att accelerera den gröna omställningen och öka Europas självförsörjning av sällsynta metaller jobbar allt från industrin till politiken med frågan om ökad tillgång av kritiska mineral. Under Folk och försvars seminarium ”Sällsynta metaller – Stormaktspolitik, beroenden och säkerhetsutmaningar” deltog bland annat David Högnelid, CSO Affärsområde Specialprodukter på LKAB och Niklas Rossbach, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och diskuterade den komplexa världen av kritiska mineral med beroenden, säkerhetshot och utmaningar i leveranskedjor.
– Det viktigaste budskapet för mig är att frågan om ökad utvinning av sällsynta metaller, oavsett om den äger rum i Sverige eller någon annanstans i världen, i första hand är en säkerhetspolitisk fråga snarare än en rent ekonomisk fråga, säger Niklas Rossbach, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
I LKAB:s malm finns det kritiska mineral, som fosfor och sällsynta jordartsmetaller, historiskt har det inte varit lönsamt att utvinna dessa och därför har det hanterats som gruvavfall. Den situationen har nu ändrats.
– Vi har en möjlighet inom LKAB, vi har befintliga gruvor där vi bryter järnmalm och gör nu investeringar i ny teknik, ny infrastruktur och ny processteknik där vi kan utvinna fosfor för mineralgödsel och sällsynta jordartsmetaller för elektrifiering och kan förse Europa med materialet som behövs för omställningen, säger David Högnelid.
Den sällsynta metallens tidsålder
Rossbach jämför REE:s strategiska betydelse med oljans under 1900-talet. Då var olja kanske den mest avgörande strategiska resursen som behövdes inom industrin, i allt från försvarsindustrin till att få bilar att rulla. Idag är kritiska mineral den resursen.
– Vårt importberoende av sällsynta jordartsmetaller är helt centralt för vår kanske viktigaste industri i Europa, nämligen bilindustrin. Men också för att vi ska klara elektrifieringen och den gröna omställningen. I en situation där det finns utbudsbrist kommer vi också att få konflikter om material vilket vi kan se redan nu, säger David Högnelid.
– Vi befinner vi oss i ny era, globalt och säkerhetspolitiskt. Vi har vant oss att handla och samarbeta globalt. Nu ser vi att en klassisk säkerhetspolitisk problematik har kommit tillbaka, i och med att det finns starka råvaruländer och stormakter, så som Kina och Ryssland, som vill ha ett ökat inflytande, kanske på egna villkor. Därmed kan de även använda andra medel i förhandlingar, säger Niklas Rossbach.
Säkerhetspolitisk betydelse av svensk utvinning
Sällsynta metaller har säkerhetspolitiskt värde och kan påverka internationella relationer. I en tid av ökad geopolitisk spänning betonar Rossbach vikten av att säkerställa tillgången till sällsynta metaller.
– Om Sverige utvann mer av de sällsynta metallerna som vi har tillgång till skulle det öka utbudet globalt. Det skulle bli en mindre strategisk resurs i och med att de skulle bli lättare att få tag på, även om de blev dyrare att utvinna i Sverige jämfört med i Kina eftersom vi har mer miljö- och arbetsmiljölagstiftning som vi tar hänsyn till. Det skulle dessutom göra världen lite tryggare och stabilare med ökad utvinning, och Sverige skulle på så sätt också vara solidariska med vänner, partners och allierade. Men, det skulle även göra Sverige mer strategiskt betydelsefull och viktigt att försvara för vänner och allierade, säger Niklas Rossbach.
