Debatt: Ansvarslös kommunal utpressning hotar jobb och framtid i Kiruna
”Kommunledningens uppfattning verkar vara att vi kommer med tomma hot eller drivs av prestige i ett förhandlingsspel. Uttalanden som är djupt oroande och visar på en farlig brist på ansvar och verklighetsförankring. Som företrädare för företag och fack är vi djupt bekymrade över läget vi hamnat i samtidigt som vi står inför den djupaste ekonomiska krisen i mannaminne”, skriver LKAB:s vd och koncernchef och Gruvtolvans ordförande i en debattartikel.
LKAB har vänt sig till regeringen med begäran om ett planförläggande. Det innebär att vi begär att staten ska gå in och ta över planmonopolet från Kiruna kommun. Det är en historisk åtgärd. Anledningen till att vi sett oss tvingade att ta det steget är en extraordinär och extrem situation som allvarligt hotar den svenska gruvnäringen och hundratals jobb i Kiruna. Om inte detaljplanen snart antas och vinner laga kraft tvingas vi bromsa gruvbrytningen successivt upp till 50%. Som alla förstår skulle det innebära stora varsel och förlorade jobb hos oss och våra underleverantörer.
Bakgrunden är kommunens hantering av de detaljplaner som är viktiga för vår verksamhet inom brytning av järnmalmen under Kiruna. I ett område – Gruvstadspark 2:4 – handlar det om att mark ska klassas om till industrimark. Området påverkas av malmbrytningen under jord genom sprickbildning. Fortsätter vi vår brytning utan kommunalt beslut riskerar vi att begå brott mot gällande miljövillkor med fängelse i straffskalan. Det kan vi inte göra.
Det beslut som vi väntar på handlar inte om en förhandling mellan kommunen och LKAB. Detaljplanen har varit färdigberedd av kommunens tjänstepersoner sedan sommaren 2019, men kommunledningen har konsekvent vägrat ta upp den till beslut. Förhandlingen om det avtal som ligger till grund för detaljplanen – avtal om Gruvstadspark 2 – avslutades redan för sex år sedan med överenskommelse om ett ersättningsbelopp från LKAB på 3,74 miljarder kronor för kommunala lokaler och infrastruktur i enlighet med ersättningsreglerna i Minerallagen. Enligt samma avtal ska kommunen hantera detaljplaneprocessen skyndsamt.
Antagande av detaljplanen är del av den kommunala förvaltningen och myndighetsutövningen. Något som lika lite som beslut av Försäkringskassan eller landets domstolar kan användas i en förhandling med krav på ersättning för att myndighetsuppdraget ska uppfyllas. Vi inser att Kommunen inte kan utlova ett positivt beslut. Men att inte ens ta upp frågan för beslut handlar om ren och skär utpressning. Trots tydliga juridiska spelregler har kommunledningen använt sin myndighetsmakt för att ställa krav om allt från järnvägsstationer till nya sjukhus och andra långtgående åtaganden för framtiden med otydlig innebörd.
Krav som LKAB som svenskt aktiebolag självklart inte kan gå med på. Det kan och får aldrig finnas en förhandling om kommunal myndighetsutövning. Vi kan inte bidra till att göra förvaltningsbeslut till en handelsvara. Det är mot både lagen och våra egna etiska riktlinjer. I en bilaga till den granskning som Riksrevisionsverket genomförde 2017 av samhällsomvandlingen i Malmfälten påpekas att den typen av agerande – att använda myndighetsutövning som påtryckningsmedel för att driva upp ersättningsnivåer – sannolikt är brottsligt och att beteckna som tjänstefel från kommunens sida.
I de uttalanden som har gjorts av kommunala företrädare i media framstår det som att LKAB inte vill göra rätt för sig och vältra över kostnaden för den pågående samhällsomvandlingen på kirunaborna.
Ett påstående som helt saknar grund. Tillsammans med kirunaborna, ortens företag, föreningsliv och kommunen vill vi bidra till att bygga ett bra, starkt och livskraftigt Kiruna med kraft att växa och utvecklas. Vi är beroende av Kiruna och Kiruna är beroende av oss. Vi har redan betalat ut cirka 11,3 miljarder kronor och avsatt ytterligare 17 miljarder bara för samhällsomvandlingarna i Malmfälten, det vill säga Kiruna och Gällivare kommun.
Vår verksamhet är av avgörande betydelse för kommunen och regionen. LKAB sysselsätter 4 400 medarbetare och skapar arbetstillfällen för 54 000 personer på Nordkalotten. Uppskattningsvis 17 000 arbetstillfällen i Malmfälten.
Fortsätter vi tillsammans att utveckla framtidens gruvnäring så är det den bästa garanten för framtida välfärd, utveckling och ekonomiska möjligheter för kommunens invånare och företag.
Kommunledningens uppfattning verkar vara att vi kommer med tomma hot eller drivs av prestige i ett förhandlingsspel. Uttalanden som är djupt oroande och visar på en farlig brist på ansvar och verklighetsförankring.
Som företrädare för företag och fack är vi djupt bekymrade över läget vi hamnat i samtidigt som vi står inför den djupaste ekonomiska krisen i mannaminne.
LKAB har i det här läget tyvärr inget annat val än att vända oss till staten med en ansökan om planföreläggande. Vi kommer göra allt för att värna jobben och vår rätt. Vi kan inte bryta mot lagen. Den här frågan måste lösas och den måste lösas snabbt. Utan detaljplan är vi tvungna att snabbt dra ned på produktionen i ett läge där vi fortfarande kan sälja malm på världsmarknaden trots coronakrisen. Det kommer att skada oss som bolag och det kommer framförallt att leda till att många i Kiruna nu riskerar sina jobb.
Samtidigt sätter det ytterligare fokus på frågan gruvnäringen och övrig basindustris behov av långsiktiga och stabila planeringsförutsättningar för sin verksamhet. Fallet Kiruna belyser väl vad som kan hända när regler inte följs och beslut dras i långbänk. Rimliga planeringshorisonter för oss är inte kommande kvartal utan snarast de kommande 20 till 30 åren. Gruvindustrin efterfrågar inte lägre miljövillkor, vi efterfråga effektivare och rättssäkrare tillståndsprocesser i kommuner, myndigheter och domstolar.
Jan Moström, vd och koncernchef, LKAB
Anders Elenius, ordförande Gruvtolvan
