För en hållbar gruvindustri
LKAB:s engagemang för biologisk mångfald
Vi är beroende av en natur i balans men idag minskar den biologiska mångfalden dramatiskt över hela världen. Gör vi ingenting snabbt riskerar hela vårt ekosystem att sättas i gungning. Vi på LKAB tar det här på största allvar; ett av våra koncernmål är att till år 2030 bidra till ökad biodiversitet.
Vi strävar efter att vara världens mest miljövänliga och resurseffektiva gruvbolag. Men vi förstår också att det vi gör kommer med en påverkan på miljön i vår närhet.
Vi tar mark i anspråk och påverkar landskapsbild och omgivande natur. Vi drar också stor nytta av naturen, till exempel för att rena vatten och luft och dämpa buller. Därför ligger det i högsta grad i vårt intresse att värna miljö och biodiversitet.
Vi vill ta ansvar för den påverkan vi har på närmiljön och det gör vi bäst genom att aktivt arbeta med biologisk mångfald: genom att öka kunskapen om lokala arter och habitat för att bättre kunna restaurera och kompensera; genom att använda innovativ teknik för att reducera vår påverkan; och genom att arbeta med andra för att hitta nya lösningar.
Hänsynshierarkin guidar oss
LKAB följer sedan många år hänsynshierarkin: i första hand undvika påverkan och därefter minimera, restaurera och slutligen, som ett sista stag, kompensera.
I vårt fall kan vi undvika påverkan genom att hitta andra platser för verksamheten i fråga: att dra en väg lite annorlunda eller tänka om kring placering av ett nytt ventilationsschakt. Vi minimerar genom skyddsåtgärder som vattenrening och dammbekämpning. I restaureringsskedet återställer vi naturen när vi är klara: vi efterbehandlar. Kompensation innebär att vi återskapar eller stärker naturvärden på en annan plats för att kompensera för vår påverkan.
Exempel på projekt
Kuosajänkkä
Kuosajänkkä utanför Svappavaara är ett av Sveriges största kompensationsområden och var del av villkoret när Mertainens dagbrott togs i drift. Här finns enorma arealer myrmark och gammal naturskog, där LKAB nu bedriver myrslåtter, genomför naturbränning och placerar ut död ved för att gynna fler arter av till exempel orkidéer, svampar, mossor och insekter, och därmed öka biodiversiteten och höja naturvärdet.
Efterbehandling av det gamla sandmagasinet i Malmberget
Här jobbade man bland annat olika jordmaterial och mikrobiotoper som stenhögar, död ved och buskage för att restaurera området och skapa en variation av naturmiljöer och biologiska strukturer som på sikt ska gynna mångfalden av arter.
Minedust
Tillsammans med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Boliden Aitik, och med delfinansiering av Vinnova driver vi projektet Minedust. Syftet är att lära sig mer om hur dammet från gruvindustrin påverkar naturen i närområdet.
Påverkan på lavar kring Kirunagruvan
Tillsammans med Laevas och Gabna samebyar har studier genomförts för att se hur lavar påverkas kring gruvan i Kiruna. Genom fältmätningar, provtagningar och genetiska analyser har man tittat på bland annat mångfalden av lav, hur stort beståndet är och hur det påverkas av utsläppen – samt hur lavarna faktiskt anpassar sig.
Det här är biologisk mångfald
FN:s konvention om biologisk mångfald definierar det som ”variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung […], detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.”
Det handlar om hur naturen omkring oss fungerar: från insekter till älgar; från vattendrag, myrmark och djupa skogar till kalfjällen. Vi är helt beroende av den.
Naturen och dess ekosystemtjänster renar vatten, pollinerar våra grödor och förbättrar luften vi andas. Att bevara biodiversitet är avgörande för att bekämpa klimatförändringarna, både att förebygga och reducera dess påverkan.
Klimatförändringarna förändrar förutsättningarna för växter och djur över hela planeten, inte minst i vår arktiska del av världen. Det gör det ännu viktigare att arbeta för ökad mångfald av arter: en större variation ökar naturens motståndskraft och förmåga att fortsätta leverera ekosystemstjänster.
Och så förstås egenvärdet i att bevara vår fantastiska natur.
Antalet rödlistade arter i Sverige.
Enligt Världsekonomiskt forum är mer än hälften av världens BNP beroende av biologisk mångfald.
LKAB bedriver verksamhet på sex platser nära skyddade områden eller områden med höga naturvärden.
Mining with Nature presenterades på COP 15
Annika Zachrisson, hållbarhetsstrateg på LKAB, fanns med på COP 15 och presenterade konceptet Mining with Nature.
Vad är Mining with Nature?
Det är en färdplan för hur gruv- och mineralföretagen i Sverige tillsammans ska öka den biologiska mångfalden. Målet är att gruvbranschen till år 2030 ska bidra med ökad biologisk mångfald i alla regioner där prospektering och gruv- och mineralverksamhet pågår.
Vilka reaktioner har ni fått på Mining with Nature?
Gruvbolagen som är representerade har alla höga ambitioner som liknar våra i Mining with Nature, men flera har kommit längre på resan mot målen. Det är inspirerande och imponerande att höra om andras goda exempel, däribland hur ska på naturvärden ska undvikas och minimeras, vid behov restaureras och kompenseras i ett jättestort planerat dagbrott i Guinea och inte minst hur detta kan värderas.
Vad tar du med dig hem från COP15?
Den starka kraften som finns inom näringslivet för att verka för att en mycket större miljöhänsyn ska tas inom olika branscher och att näringslivet vill få draghjälp av ett globalt ramverk med en hög kravnivå.
Prisbelönt verktyg för mätning av biologisk mångfald
Ett verktyg för att nå målet om ökad biologisk mångfald är CLIMB, utvecklat tillsammans med bland annat Ecogain och Svemin, med stöd av Swedish Mining Innovation. Syftet är att kunna mäta naturen och dess värden och få relevanta nyckeltal att förhålla sig till vid bedömning av biologisk mångfald.
Visioner för ekologisk landskapsutformning
När gruvbrytningen en dag är avslutad ska vi återställa våra områden. Planer har tagits fram för ekologisk landskapsutformning vid alla våra tre gruvorter: målbilder för hur våra industriområden ska se ut i framtiden. Här tas vi inte bara hänsyn till natur och artrikedom, utan också historiska och kulturella värden. Redan idag används visionerna vid planering av industriområdena och efterbehandling av ytor.
