Gruvdammets effekter studeras i Svappavaara
Vilken påverkan har gruvdammet på närliggande natur? Det undersöks just nu bland annat i Svappavaara av forskare från SLU tillsammans med LKAB:s miljöingenjörer.
Det man tittar på i den här första fasen är främst träd, bär, kärlväxter, mossor och lavar – otroligt viktiga beståndsdelar i vårt ekosystem, för både djur och människor.
– Fram till nu har undersökningar av stoftnedfall kring våra gruvor fokuserat på samhälle och människa. I det här projektet fokuserar vi på skogen och allt det den ger oss i form av exempelvis renbete, bär och rekreationsvärden, berättar Stina Lindh, miljöingenjör i Svappavaara.
Projektet kallas MINEDUST och är ett samarbete mellan LKAB, Boliden och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, delfinansierat av Vinnova, och genomförs dels i Svappavaara och dels kring Aitik i Gällivare. Syftet är att lära sig mer om effekterna av damning från gruvindustrin på biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
– Det finns väldigt mycket gruvverksamhet i den här typen av boreala skogsmiljöer i världen, till exempel i Kanada, men trots det vet vi väldigt lite om ekologin, och gruvstoftets påverkan på den, kring pågående gruvdrift. Därför är det här väldigt spännande också för oss som forskare, och därför blir det här ett viktigt projekt inte bara för LKAB och Boliden och närområdet, utan också nationellt och internationellt, säger Mari Jönsson som är docent vid SLU och delansvarig för projektet.
– För LKAB är det här ett viktigt projekt för att bygga upp kunskap. Vi vill veta mer om hur vi påverkar naturen omkring oss, säger Stina Lindh.
Under sommaren har ett 20-tal provytor anlagts vid respektive gruva, bland annat med hjälp av input från samebyarna i området med hänsyn till renbetet. Vissa av ytorna är innanför gruvstängslet och vissa utanför, i olika väderstreck och på varierande avstånd från gruvan. I de här ytorna har man sedan tittat efter olika mönster i biologin: mängden olika arter, mängden bär, hur stora växterna blir och om det finns någon variation i färg och vitalitet, och så vidare. På vissa håll har också mossa och lavar planterats ut, för att ta reda på hur de mår och växer.
– Lavar och mossor är väldigt bra indikatorer på klimat och luftkvalitet. De tar in näring direkt från luften och nederbörd, till skillnad från de flesta växter som tar upp näring från underlaget via rötter. Därför svarar de väldigt snabbt, och tydligt, på skillnader i luftkvalitet och föroreningar, förklarar Mari Jönsson.
Under hösten och vintern ska den insamlade datan analyseras, innan man nästa fältsäsong, det vill säga nästa sommar, tar ett grepp om insekterna och hur de påverkas. Som pollinatörer fyller de en jätteviktig funktion, inte minst för tillgången av bär – massor av mygg den gångna sommaren är en delförklaring till en bra hjortronsäsong.
De här fältstudierna kompletteras också med växthusförsök och undersökningar i labbmiljö.
– Förhoppningen är att det här projektet ska ge oss en kunskapsbas och grunddata för både vidare forskning på området och för utvärdering och övervakning av gruvdammets effekter på biologisk mångfald och våra ekosystem, avslutar Mari Jönsson.
