En månad sedan skalvet i Kirunagruvan
Besiktningen av Kirunagruvan fortsätter. Det handlar om att dokumentera skador, bergförstärka och successivt öppna upp gruvan för produktion. Inom ett par veckor ska utredningen dessutom vara klar.
– Vi måste hela tiden gå försiktigt fram, känna på ”pulsen” och avläsa bergets reaktion, säger Mirjana Boskovic, specialist inom området seismik på LKAB.
Besiktningen och den successiva öppningen av Kirunagruvan är fortfarande inne i ett intensivt skede men arbetet har kommit en bra bit på vägen. I juni har samtliga snebanor, det vill säga; huvudvägar i gruvan, öppnat för trafik igen. Dessutom har åtta av elva produktionsområden återgått till produktion.
– Det är inte helt tyst i gruvan och det förekommer fortfarande seismisk aktivitet. Det är förväntat efter en sådan här stor händelse. Vi behöver hamna i det vi kallar jämvikt, när berget stabiliserar sig, och det tar tid, säger Mirjana Boskovic, specialist inom området seismik på LKAB.
Gruvan fortsätter att producera råmaterial till förädlingsverken men i betydligt mindre omfattning. Under juni produceras omkring 50 tusen ton per dygn och i juli ska produktionen öka ytterligare, till omkring 54 tusen ton per dygn. Det är cirka 30 tusen ton mindre än den totala kapaciteten.
– Block 15 kommer enligt prognosen återgå i produktion i juli men med reducerad kapacitet. Just nu pågår förstärkningsarbeten på medianivå 1165 och 1252, säger Mirjana Boskovic.
Block 15 är alltså en av de totalt tre produktionsområdena som fortfarande är avstängda. Vad gäller händelsens centrum, i block 22 och delvis block 26, råder stillestånd.
– I block 22 handlar det om stora skador. Vi behöver veta mer om hur berget reagerar innan vi går in där. Området har alltså inte kunnat besiktas okulärt, av bergmekaniker, och inte heller av drönaren som scannat av en stor del av gruvan eftersom det rör sig om stora bergutfall där hela skadebilden inte är känd.
– Vi behöver analysera området ytterligare innan vi tar några beslut. Det ska vara säkert att gå in där och vi tar inte några risker. Vi följer hela tiden bergets reaktion och behöver titta närmare på vad utredningen visar – vad som faktiskt har hänt.
Bergmekanikerna fortsätter att dokumentera och kartlägga skadorna och för varje dag som går kan de ta sig längre in mot händelsens centrum. Men det är reaktionen från berget som sätter agendan för arbetet och därför synas minsta lilla avvikelse och provokation, som sker genom till exempel sprängning och utlastning, i sömmarna.
– Vi tittar mycket på hur berget beter sig före och efter skjutningarna och genomför noga planerade skjutningar. Efter en skjutning spärrar vi av området och tittar på seismiken innan vi öppnar upp för besiktning igen. Med andra ord går produktionen försiktigt fram där säkerheten alltid måste komma först. Därför har en stor del av gruvan scannats av med hjälp av drönare likväl som omfattande restriktioner implementerats innan och efter skjutningar.
– Genom att nyttja drönaren kan vi arbeta på ett effektivt och säkert sätt. Ingen människa ska utsättas för några risker under besiktningsarbetet. Tack vare den här tekniken har vi kunnat titta till två av våra maskiner, en lastmaskin och en borrigg, som finns i områden vi inte går in i fysiskt, säger Per Brännman, sektionschef för rasbrytningen på LKAB i Kiruna.
En del av gruvan har scannats av med hjälp av drönare som är ett säkert och effektivt sätt för att kartlägga skadebilden. De blåa delarna markerar de drönarscannade områdena och de gröna illustrerar områden som är rutinscannade för produktionsplaneringssyfte. Bilden avser området mellan block 15 och 34, från nivå 993 till 1338.
När drygt en månad passerat efter den största seismiska händelsen som någonsin registrerats av LKAB har utredningsarbetet kommit en bra bit på vägen. Förutom att redogöra för orsaker ligger utredningen också till grund för framtida beslut om till exempel layouten av gruvan, hur vägar och brytningsområden ska placeras med hänsyn till bland annat seismiken.
– Vi hade redan börjat planera för flera åtgärder, innan den här händelsen, så det aktualiserar behovet ytterligare, säger Mirjana Boskovic.
Utredningen är ett robust underlag som behandlar allt från skadekartering, fotodokumentation, bergförstärkning till geologi- och strukturanalyser. Utredning är också en central del av ett paraplyprojekt som innehåller flera seismologiska analyser där modellering, schaktproblematik och brytningsstrategi bland annat ingår. Dessutom pågår ett särskilt delprojekt som syftar till att stärka den seismiska riskhanteringen i Kirunagruvan.
– Varje gruva har en unik spänningsbild och reagerar på olika sätt. Därför måste varje gruvföretag bana sin egen väg genom berget, säger Mirjana Boskovic
Eftersom varje gruva är unik finns inga generella svar eller lösningar och inte heller en ”copy and paste-variant” som kan tillämpas. Därför behövs en så pass omfattande utredning eftersom ingenting kan tas för givet.
Skadedrabbade områden i gruvan har undersökts med hjälp av drönare och scanner.
Den seismiska händelsen den 18 maj har skrivit in sig i historieböckerna, inte bara hos dem som upplevde den kraftiga sättningen utan händelsen har även lett till ett stort eko i gruvvärlden.
– Jag har fått väldigt många reaktioner från kollegor i Sverige, Finland, Australien, Frankrike och Sydafrika. Det mest anmärkningsvärda är den solidaritet som finns inom gruvindustrin, säger Mirjana Boskovic.
Och det är just solidariteten som Mirjana Boskovic vill lyfta fram.
– Det har varit ett så stort engagemang kring den här händelsen och människor har ställt upp från alla möjliga håll inom LKAB. Viljan att lösa det här tillsammans är stor och det är väldigt roligt att se.
