Fosfor från gruvavfall ger mat på bordet
Jordbruket och gruvnäringen upplevs nog av många som branscher som står långt ifrån varandra. Solen driver grön produktion på åkermark medan gruvdrift gröper ur berggrunden för att få tillgång till resurser. Jordbruket är en bioekonomi som producerar kolföreningar medan gruvorna plockar oorganiska ämnen som inte har något att göra med en flödande soldriven produktion. Trots det hänger näringarna ihop eftersom jordbruksmarken behöver tillföras näring såsom fosfor, kalium och magnesium när marken förlorar näringsämnen med skörden för att bli mat och foder.
En människa får i sig ungefär ett kilo fosfor per år i maten och eftersom vi i Sverige är ungefär tio miljoner människor innebär det att den jordbruksmark som levererar maten till oss behöver 10 000 ton fosfor. Mycket av den jordbruksmark som finns i Sverige innehåller mycket fosfor, men den kan vara svårtillgänglig för växterna så därför fylls det på med fosforgödsel.
Numera importerar EU den mesta fosforn från andra delar av världen. I Sverige bröts det apatit för fosfortillverkning så sent som på 1980-talet som en biprodukt från LKAB:s järnmalm. Trots att den fosforgödsel som tillverkades var av god kvalitet och hade en naturligt väldigt låg halt av kadmium, upphörde produktionen.
”Jordbruket bör så snart som möjligt välja att använda konstgödsel som innehåller återvunnet fosfor, samt fosfor som biprodukt i järnmalm.”
Åsa Domeij, Ordförande, Delegationen för cirkulär ekonomi och Hållbarhetschef Axfood
Gruvdrift innebär utan tvekan ett stort ingrepp i miljön. Därför bör alla viktiga råvaror som finns i malmen tas tillvara för att maximera nyttan av den påverkan som verksamheten har. I Kiruna och Malmberget finns det betydligt mer än järn som samhället kan ha nytta av. Därför är det glädjande att det nu finns planer på att åter börja producera fosforgödsel och utvinna kritiska metaller som behövs i den gröna omställningen. Ofta diskuteras att Sverige har en låg självförsörjningsgrad och gödseltillverkning i Sverige är viktigt ur beredskapssynpunkt.
