Marknaden styr investeringar i ny teknologi

En omställning av produktionssystemen i järn- och stålindustrin där kol stegvis fasas ut som reduktionsmedel är en nödvändighet för att uppnå de globala klimatmålen. I de framtida produktionssystemen blir de regionala energiförutsättningarna allt viktigare.

Sektorn påverkas också av strukturella förändringar i Kinas stålbehov och teknisk utveckling vilket skapar både möjligheter och utmaningar i värdekedjorna.

Tre viktiga övergripande trender kan utkristalliseras:
• Omställning för ett minskat klimatavtryck.
• Minskad stålförbrukningsintensitet i Kina.
• Ett ökat fokus på försörjningsrisker och geopolitik

Pressad stålindustri i Europa: Nutid

Under det senaste året har lönsamheten sjunkit i järn- och stålindustrin till följd av lägre stålförbrukning. I Kina har efterfrågan på stål minskat sedan 2020 och lagren av järnmalm ökat då produktionen har upprätthållits. Följden har blivit en svagare lönsamhet och ett överutbud av järnmalm globalt under 2024. Parallellt med denna utveckling har exporten av stål till andra marknader ökat.

Innovation och ren energi avgörande

Den europeiska stålindustrin befinner sig i en pressad situation med svag lönsamhet och ett stort investeringsbehov för att möta kraven på lägre utsläpp av växthusgaser. Energikostnaderna utgör en särskilt stor utmaning, inte minst i jämförelse med andra regioner. Europas beroende av importerad gas, som nu till stor del ersätts av dyr flytande naturgas (LNG) från USA, har bidragit till högre energipriser vilket försämrat den europeiska industrins konkurrenskraft. Den rådande lågkonjunkturen och en dämpad efterfrågan på stål inom nyckelsektorer som bygg- och fordonsindustri har dessutom förvärrat läget, vilket påverkar både lönsamhet och investeringsmöjligheter för branschen.

Kostnadstryck och tekniska val: Närtid 5 – 10 år

Premien för järnmalm av hög kvalitet väntas öka. Direktreduktion, som är den mest mogna tekniken för att ersätta masugnsprocessen och minska utsläppen av koldioxid, ställer högre krav på järnråvaran.

Omställning till ståltillverkning i ljusbågsugn kommer driva efterfrågan på högvärdig järnmalm, järnsvamp (HBI/DRI) och skrot. När stålindustrin kommer fatta stora investeringsbeslut är en komplex fråga som innefattar faktorer som tillgänglig teknik, tillgång till fossilfri energi och järnråvara och i slutändan efterfrågan på fossilfria produkter. Med omställningen i industrin väntas därför efterfrågan på högvärdig järnmalm som kan användas i direktreduktionsprocessen att öka. Begränsad tillgång på skrot och högkvalitativ järnmalm ökar konkurrensen om resurser. Samtidigt fortsätter företag i vissa utvecklingsländer att investera i masugnar, vilket bromsar den globala omställningen.

Ny teknik för kostnadseffektiv omställning

I Europa förväntas masugnsproduktionen minska gradvis, och stegvis ersättas av direktreduktionsprocesser och elektriska ljusbågsugnar.

EU:s handel med utsläppsrätter, där fri tilldelning av utsläppsrätter ska fasas ut fram till 2035, väntas öka produktionskostnaden för utsläppande system när de ska betala för de faktiska utsläppen. När de fria utsläppsrätterna fasas ut ska en gränsjusteringsmekanism för koldioxid införas för att skydda europeisk industri genom att göra importen från länder med lägre klimatkrav dyrare. Dessa koldioxidtullar räcker dock inte för att skydda sektorns konkurrenskraft. Tillgång till fossilfri, kostnadseffektiv energi och ny teknik är kritisk när stålindustrin ska ställa om. Den ökande regionaliseringen kan också leda till mer protektionism, vilket riskerar att fördyra omställningen. Om inte den fossilfria energin byggs ut i tillräcklig omfattning kan EU:s klimatmål bli svåra att uppnå. Risken finns att stålförbrukande industri flyttar till regioner där energipriserna är lägre och klimatkraven mindre strikta.

Högkvalitativ järnmalm i fokus: Framtid >10 år

På längre sikt väntas efterfrågan på högkvalitativ järnråvara, särskilt högförädlade produkter som pellets och järnsvamp, att fortsätta öka.

Omställningen

Den fortsatta omställningen väntas innebära högre produktionskostnader och kräver betydande investeringar.

Nödvändigheten att få ned utsläpp ökar av klimatskäl, men också kostnaden för utsläpp väntas öka kraftigt som en följd av att utsläppsrätterna inom EU successivt blir dyrare. Det leder till kraftigt ökade kostnader för masugnsbaserad stålproduktion.

Det finns också osäkerhet kring kostnadsutvecklingen och utbyggnaden av lösningar som vätgas och infångning och lagring av koldioxid, CCS (Carbon Capture and Storage), som kan påverka omställningstakten. Tillgången till järnmalm och skrot av hög kvalitet kan vara begränsande. Stålföretagen väntas bygga in i processerna att ta hand om föroreningar, vilket leder till ökade investeringar jämfört med de konventionella processerna. Samtidigt blir globala faktorer som försörjningen av järnmalm och andra råvaror, energitillgång och regionalisering betydande för marknadens utveckling.

Europa har potential att leda utvecklingen

Regionaliseringen innebär att värdekedjor i högre grad byggs inom geografiska eller politiska block, vilket kan skapa nya möjligheter för europeiska aktörer att utveckla regionala samarbeten och säkra råvaruförsörjningen.

Europa har potential att leda utvecklingen av en marknad för fossilfritt stål, men detta kräver samordnade åtgärder och betydande investeringar i förnybar energiproduktion och infrastruktur.

Ladda ner vår års- och hållbarhetsredovisning 2024

Pdf (14MB)

Ladda ner som PDF